Matte.....vakna!!!!!

-Maaaaaaatte, men så vakna då!!!! Meow....purr....purr.....matte.... är du vaken? Jag har försökt att väcka henne en stund nu men hon reagerar inte.
-MATTE!!! skriker jag i hennes öra. Först då vänder hon sig om, och med slutna ögon säger hon
-Mmmmm, ja Suzie lilla gumman, vad är det?
-Suzie????? Nä, det är ju jag Jamie, kan du vakna nu?
-Jamie?? Ååååå förlåt lilla gumman, jag trodde det var Suzie. Och så smeker hon mig lite över ryggen.
-Matte.....titta vad jag kan....TITTA DÅ!!! Till slut får matte äntligen upp sina ögon.

Rund mage.....fyrkantig mage.....rund mage....fyrkantig mage.
-Visst är jag duktig matte??? Visst är jag det???? Fast det är lite jobbigt att göra så många gånger. I ögonvrån kan jag se Suzie komma.
-Rund och fyrkantig......det är väl inga svårigheter.....Kolla, jag kan också, säger Suzie
Nu kom även Luna smygandes.
-När jag blir stor så ska jag också lära mig dom konsterna :)
-Nä, det kommer du inte att klara, svarar Suzie tillbaka lite bitskt.

Med lite blankt i ögonen svarar Luna tillbaka
-Johoooo, för det har matte berättat för mig, jag vet minsnn precis vad det handlar om. Nu var jag tvungen att vara på Lunas sida, att se henne ledsen gjorde mig ledsen.
-Bry dig inte om Suzie, det är klart att när du blir stor så kommer du att fixa dessa magar utan problem. Jag hinner inte mer än att svara så blir det lite jobbigt för mig.
-MAAAAAAATTE.....oj det gjorde ont, vad är det som händer. Matte slänger iväg ett litet leende
-Jo, nu förstår, nu ska du bli mamma, du ska få egna små bebisar att ta hand om. Jisses, nu blev jag ju helt förskräckt
- Ska JAG!!!! Nä, det tror jag inte att jag vill, jag tycker ju småbebisar är lite äckliga vet du väl??!!
-Jo, jag vet, svarar matte. Men när det är dina egna så kommer det att kännas annorlunda.
Nu får matte ta över.


Jamie har varit orolig hela natten och hon har haft förvärkar. Hon har pratat med mig konstant och vill absolut vara där jag är. Någon slempropp har inte gått, men hon har det jobbigt. Hon går från den ena boplatsen till den andra och dessemellan skriker hon lite smått och andas med öppen mun. Jag är så klart orolig och hoppas på att allting går bra. Så snart den första bebisen kommer så skriver jag några rader.