Lillan 4 veckor

Jag önskar så innerligt att jag hade kunnat, och framför allt vågat känna på Lillans mage för att själv känna efter bebisar. Men jag vet ju inte ens vad det är jag ska känna efter, även om dom nu är valnötsstora. Eller varför inte inskaffa en sådan där apparat så man kan göra ultraljud själv? Nä så klart att man inte kan skaffa en sådan. Kanske ska utbilda mig till veterinär så här sent i livet....nä, inte det heller. Så det alternativet som finns kvar är....VÄNTA. I nuläget både nervöst och spännande, trots att veterinären som var här i tisdags sa att hon kunde känna dom.

Även denna veckan har varit upp och ner för Lillan när det gäller maten. Vilket också har visat sig på hennes vikt, ena dagen upp lite och nästa ner lite. Igår kväll var väl en av dom värsta för Lillan. Hon åt för att snabbt som sjutton springa iväg och spy, sen tillbaka och äta och återigen spy. Efter 3:dje gången hon åt fick hon iallafall behålla maten. Tycker synd om henne. Kollar jag på bilderna som jag tog vid förra kullen så är hennes tuttar mer rosa/röda än dom var då och dom är större. Tycker ju även nu att det kan synas en liten bula. Det enda som stör mig är vikten. Hon har fortsatt med att tala om att hon vill ha mat, vilket hon berättar med sitt jamande och krafsande på kylskåpsdörren och dörren till skafferiet. Hennes vikt idag är 3970g och hon har under veckan gått ner med 13g, sammanlagd ökning 138g (inte alls mycket) Och så lovade jag ju att  idag skulle jag berätta vem som är den blivande pappan (alltså om det är något i magen) Och pappan är (N)Rakkerfanten's Gilbert "Weezy"
Så det kan bli spännande när det gäller färgerna. Men jag känner mig så pass bra (skryt) när det gäller att bestämma färg på en kattunge så jag vågar mig på denna parningen. Vet ju hur man kollar om det finns vitt i silver. Bilderna på Weezy är något äldre. Kommer nya bilder på honom inom kort.

Igår kväll slarvade jag bort kattungar igen. Ja KATTUNGAR!!!! Nu var det inte bara Piper som var på rymmen, alla 3 var puts väck.....ingenstans. Jag blir galen. Och faktum är att vi var 2 som letade precis överallt. Benny var lika frågande som jag, hur kan 3 bebisar försvinna helt i en 2:a. Efter mer än 30 minuters letande, flera gånger på samma ställen bara öppnade jag skåpet i tvättstugan. Där var dom. Fanns ju inte i min fantasi ens att dom kunde vara där, jag  menar....det är ju en dörr. Men se, dom hade krupit in under via golvet. På baksidan är det ju en öppning och där hade dom krupit upp. Nu låg dom och sov utan att bry sig det minsta. I vanliga fall brukar jag ha kartongerna med maten där men tog ju dom sista häromdagen. Köpte 20 kartongen med Pussi veckan innan jul och har även köpt extra, Så mat går det åt för varje kartong innehåller 12 portionsförpackningar. Dax att åka till Ullared och handla in igen. Ska ta brt torrfodret sen idag och fixa så dom har det lite  bekväme. För det stör mig inte att dom är där. Nu vet jag ju :)