Sidor

fredag 31 augusti 2018

Muskelskada

I måndags fick jag svaret från läkaren om bilderna när jag var på röntgen. Och eftersom jag vet att en del undrar hur det har gått tänkte jag alltså berätta nu. Har bara inte orkat under veckan. Det är ingen artros eller liknande. Det är en muskelskada vilket har gett minskat utrymme för delarna som finns där att kunna röra sig och som då har blivit en inflammation. Dom 2 kortisonsprutorna som jag fick hjälpte ju inte och nu kunde han säga att dom hade gett det på rätt ställe. Eftersom dom inte hjälpte så får jag heller ingen ny. Fick samma medicin som jag fick när jag hade hälsporre men den har inte gett den minsta verkan. Jag skulle behöva betydligt starkare smärtstillande, men som dom flesta av er vet så är jag ju allergisk mot dom flesta mediciner. Läkarna här kan alltså inte hjälpa mig. Så nu är det remiss till ortopeden som gäller och en eventuell operation. Hur lång tid det tar innan jag får en tid har jag ingen aning om med tanke på väntetiden. Men jag ger det 1 vecka till innan jag ringer till dom. Och kommer jag  inte in väldigt snart så blir det akuten. Hade jag inte haft kattungar så hade jag åkt in igår kväll för jag höll på att bli tokig av värken.

Det är alltså så illa så jag kan inte ens lyfta upp en kattunge med vänster arm.Jag kan höja den, men då får jag ta hjälp av min högra hand. Jag vill helst inte opereras för jag är livrädd. Men jag vet ju också att jag kan inte gå så här. Alla mina planer går åt skogen just nu vilket retar gallfeber på mig. Resan utomlands nästa vecka blir inte av. För jag har ingen lust att betala och åka när jag inte kan njuta av det. Just nu är jag bara fruktansvärt trött och irriterad, blir jättearg för det minsta. Mina planer att måla taket i köket får jag lägga åt sidan.. Om jag nu inte tar mamma till hjälp som kan hålla tråget medans jag målar med höger. Men det funkar nog inte ändå. Inte heller jag jag tapetsera om den ena väggen i vardagsrummet. Det är så mycket som jag inte fixar nu.

Men jag känner mig själv. Jag vet att jag trots värken inte kan hålla mig still. Kommer ändå att fixa det som går. Men en arm i mitella, för en sådan har jag fått idag. Då har jag armen still mer än att den som nu ändå får vara med av och till på grund av att jag inte tänker på det. Igår plockade jag ihop bebisarnas flyttkassar. Det blev en hel del, varje unge får med sin 2 kassar eftersom jag delar ut leksakerna som finns här. Självklart finns det leksaker kvar, säkert en hel del under soffan. Det blir Kian som får med sig allt som blir kvar eftersom han är den som flyttar sist.

torsdag 30 augusti 2018

Besök av veterinären

Idag har vi haft besök av min veterinär. Alla bebisarna fick sin andra vac.spruta, dom blev chippade och besiktigade. Även Sarah blev besiktigad då hon också ska flytta. Allting gick bra, lite gnäll när dom fick sitt chip. Alltså, ALLA tyckte det gjorde jätteont och jisses vad arga dom blev. När det var dax för Ceasar och hon skulle ta honom lade han sig på ryggen och ville busa. Men efter chippet sprang han iväg snabbare än blixten. Det känns i magen att det snart är dax för flytt och att jag sedan inte har några katter alls. Igår klippte jag klorna på alla. Och det var en mindre kamp. Inte ville dom sitta i famnen, dom ville ju busa och leka.

På ett sätt är det ju bra att dom flyttar. Nu, eller ja, det började väl för en vecka sedan bjuder dom mig på gladiatorspel. Dom mäter varandras krafter och. alla vill vinna över alla. När dom sätter igång att jaga varandra så låter det som en hjord elefanter. Och kommer dom bara i närheten av varandra så hoppar dom på den som är framför och kullerbyttor görs överallt. För det mesta mer hoppar dom i luften när dom busar än att dom springer. Och jag får så otroligt många skratt när jag ser vad dom hittar på.

tisdag 28 augusti 2018

Sarahs bebisar 11 veckor

Idag blir dom alltså 11 veckor. Och bara 1 vecka kvar hemma hos mig. Känns väldigt konstigt. Bilder har jag tagit men inte alls så många som jag brukar. Har helt enkelt varken orken eller tålamodet att få dom sitta still så pass länge, på grund av värken. Och inte blir det så mycket till bloggande heller. Bara vikter nu då och lite bilder.

Tim 1631g +256g
Smilla 1544g +142g
Kian 1447g +118g
Sally 1579g +156g
Dino 1588g +192g
Ceasar 1652g +241g


Först ut Sally och några fler bilder på henne då hon fortfarande söker en egen familj








Tim






Smilla




Kian





Dino






Ceasar

söndag 26 augusti 2018

Mamma 80 år

Igår, alltså den 25 augusti så firade vi min mamma som fyllde 80 år. Ifall du undrar om hon är pigg! Ja, hon är ta mig tusan överaktiv. Så man vet ju var jag har fått all min energi ifrån. Hon har ålderskrämpor och är väl inte lika stabil i kroppen som hon var innan hon fick stroke för 10 år sedan. Men hon går här och grejar i trädgården, klipper gräsmattan med kepsen bak och fram. Det är oftast hon som hjälper mig när jag har sådan värk så jag inte klarar av vardagen emellanåt. Dock är det ju så att jag anser inte det är hela världen ifall jag behöver vänta med diverse saker, jag kan vänta tills jag känner att jag orkar ta det. Men mamma ska göra saker direkt när hon ser att det behöver göras. Det är alltså fortfarande krut i tanten.
Det är inte lika mycket krut i mig. Denna veckan har inte alls varit bra. Först igår kunde jag röra vänster arm utan att det blev stopp. Och just nu känns det likadant. Eventuellt börjar väl dom nya tabletterna sätta in. Men jag tänker inte överdriva med något utan fortsätter att ta det lugnt med armen, och förhoppningsvis får jag svar från läkaren i veckan vad röntgen visade.

Den sista tiden har jag varit i valet och kvalet om hur jag ska göra med min blogg. Om jag ska fortsätta skriva här eller om jag ska öppna en ny. Ena dagen känner jag för att en ny blogg vore en start för att typ börja om...utan katter. Och för varje dag som går så känner jag att det lutar åt en ny blogg. Jag har ju iallafall gått ur alla grupper på FB vilket känns underbart. Helt plötsligt får jag en massa tid till annat än att kolla vad som är nytt. För nyfiken är jag ju så klart. Men inte så nyfiken så att jag måste vara kvar. När alla katterna har flyttat kan jag istället göra mig nyfiken genom att äntligen kunna sätta mig i bilen och hälsa på och sitta vid ett bort över en kopp kaffe och höra om allt det nya. Mycket bättre att få den sociala kontakten på det viset. Men eftersom jag alltid har varit så otroligt löjlig med att lämna mina katter en längre stund har jag inte haft friheten till att kunna göra allt som jag skulle vilja. Blir ändring på det.

För 4:a dagar sedan fick jag återigen en glad nyheten, ännu ett av mina syskonbarn ska få bebis i februari. Skrev ju för lite mer än 3 veckor sedan om att Oliver skulle bli pappa för 3:dje gången. i onsdags fick jag veta att även hans lillasyster Jennifer ska ha bebis. Hennes första. Så Elwin och Nemo kommer att få en kusin. Så otroligt roligt och jag är så glad för allas skull. Så härligt att ha detta att se framemot.

tisdag 21 augusti 2018

Sarahs bebisar 10 veckor

Jaha, då har det redan gått 10 veckor sedan dom föddes. Dom sista 2 veckorna har så mycket hänt med deras utveckling. Och för varje gång blir jag lika förvånad, även om jag vet att det är så som det ska vara. Dom sover inte längre uppe i soffan, eller jo, ibland kan jag hitta Dino där. Dom andra hoppar upp på köksbordet och sedan vidare till fönsterbrädan. Som för övrigt är tom nu. När man kommer in i mitt kök kan man tro att jag håller på att flytta.Men dessa bebisar är på allt så för att dom inte ska skada sig plockar jag bort allt. Ceasar har hoppat över till diskbänken. Så allt ätbart är bortplockat. Sally och Smilla gillar att kolla på hockey och försöker komma upp till tv:n. Så nu har jag sprayat, vill inte ha upp dom där bland alla sladdar som dom kan få för sig att bita i. Nya trenden nu är att busa uppe i soffan. Gärna bland kuddarna som ligger ner på soffan och faktiskt även nere på golvet. Hur dom nu lyckas med det.

Varje dag, alltså varje dag får jag plocka upp leksaker som dom drar med sig både till köket och tvättstugan. I hallen är skorna hullerombuller. Dom kan konsten att njuta av livet kan jag lova. Under 2 dagar har dom inte fått vara ute i rastgården på grund av att det har regnat. Släppte ut dom på altanen och trodde att dom skulle hålla sig inne. Men nädå, dom brydde sig inte det minsta om att det regnade, kom in som "dränkta katter" Egentligen gör det mig inget att dom är ute i regnet, men dom blir ju så blöta i tassarna och att gå på toa då innebär att sanden fastnar. Så dom har fått hålla sig på altanen vilket dom har nöjt sig med.
Dagens vikter är jag supernöjd med För den som undrar som är Sally fortfarande till salu
Tim 1375g +141g
Smilla 1402g +215g
Kian 1329g +188g
Sally 1423g +200g
Dino 1396g +198g
Ceasar 1385g +187g


Tim 







Smilla 







Kian 







Sally 







Dino 







Ceasar 




lördag 18 augusti 2018

Tråkiga dagar

Sedan jag bloggade i tisdags har det varit tråkiga och jobbiga dagar. Under tisdagen fick vi veta att min morbror hade dött. Så ledsamt bara det. Samtidigt var jag tvungen att ha lite extra koll på mamma som var jätteledsen. Efter sin första stoke som hon hade för många år sedan så är hon extra känslig. Och hon gråter ju hela tiden så hon tappar luft. Hon är ju inte heller så ung längre, fyller 80 år på lördag nästa vecka.

Utöver det så fick jag ju ännu en kortisonspruta förra fredagen. Smärtan tilltog i axeln under några dagar så igår bestämde jag mig för att börja höststäda, iallafall köket. Jag hann med att torka tapeten, diska allt som fanns på överskåpen och torka av alla skåp. Allt med höger hand, den vänstra går inte att göra något med, kanske hålla i något. Som det nu blev så var jag på väg att tappa en av kryddburkarna som jag hade tvättat. Och av en ren reflex åkte vänsterhanden fram för att fånga upp. Vilket resulterade i att axeln låste sig. Jag kan sitta och blogga nu, själva underarmen vilar ju på bordet. Men när jag var iväg imorse med bilen så var jag väldigt glad att det är automat för jag kunde inte ens få fram handen till att sätta på blinkisen. Nu väntar jag bara på att det ska bli måndag så att jag får åka in och få hjälp.

Idag hade vi besök. Anngert som har köpt Kompiz av mig kom förbi och gosade med bebisarna lite. Så skönt att sitta och prata av sig lite. Hon hade med sig bäddar som hon har sytt, det var presenter till bebisarna när dom flyttar. Jättefina är dom. Och jag blir så jätteglad. När hon var här var vi även inne i växthuset och skulle kolla vindruvorna...och smaka. Jisses vad goda dom är. Dom är ju mogna. Så jag var inne och klippte några klasar. Alltså, dom är inte stora, känns som att man stoppar storlek blåbär större i munnen. 3 druvor blir nog som en vanlig. Men dom kommer inte att bli större, plockar jag dom inte nu så kommer dom att ramla ner i jorden. Har dock inte tagit alla, blir för många att äta upp på en och samma gång. Fast dom är små.

Här är bebisarnas fina bäddar som dom har fått







Små....Men supergoda vindruvor




Har tagit lite bilder på bebisarna idag. Tim låg och sov i köket och jag ville inte störa honom, så inga bilder på honom. Jag kan lova att det är inte lätt att locka på dom utan vippa. Jag fick snällt sitta och försöka få dom att titta på mig iallafall. För att hålla i en vippa med min vänstra arm går bara inte.















tisdag 14 augusti 2018

Sarahs bebisar 9 veckor

9 veckor idag alltså och busiga som sjutton. Nu har jag fått dra bort gardinerna och även ta bort lampan i fönstret i vardagsrummet då Sally helt plötsligt hoppade upp där igår och tyckte att hon kunde öva klättring på den. Vilket givetvis resulterade i att både hon och lampan åkte i golvet. Fast mest Sally då jag har lindat fast sladden i fönsterbrädan. Har även tagit bort golvfläkten, tror inte den behövs mer detta året. Smilla skulle nämligen öva pooldans på den. Och jag tar hellre bort allt än att hålla på att fya dom hela tiden.

Det går åt väldigt mycket energi på att busa nu. Hela tiden!! Det finns liksom inget mellanting, antingen sover dom eller så är det fullt ös på dom. Lugnt bara dom 5 minuterna som det tar för dom att äta. Jag har varit lite orolig då alla inte alls äter så bra som tidigare. Men jag kom på att det beror ju på att alla går och äter torrfoder. Vilket är kanon. Deras vikter är superbra, jag är nöjd. Kian tar igen mer och mer för varje vecka. Men att hans vikt är lite mindre än dom andras är inget att oroa sig för, han väger helt normalt och till och med mer än några av mina tidigare bebisar vid 9 veckor.

Tyvärr så har Sally blivit avbokad. Så hon är återigen till salu. Tråkigt för familjen som ville ha henne, men ibland blir det inte alls så som man planerar. Så får sätta ut en annons på henne. Dagens vikter och veckans viktuppgång är
Tim 1234g +169g
Smilla 1187g +113g
Kian 1141g +129g
Sally 1223g +122g
Dino 1198g +134g
Ceasar 1200g +116g


Bilder på Sally först idag och flera bilder på henne













Tim







Smilla








Kian







Dino








Ceasar