Energiska dagar

Vissa dagar har jag så mycket energi så jag vet inte var jag ska göra av den. Andra dagar orkar jag inte ens tänka på att försöka göra något nyttigt. Vilket i och för sig är bra, får ju mindre värk då. Men så är jag ju den jag är. Behöver göra något varje dag, annars blir jag skogstokig. Dom 2 dagarna som har varit har jag gjort massor av saker här hemma. energin har flödat. Fast jag har mest hållit mig sysselsatt för att slippa alla skittankar.

Jag gillar ju att stå och laga mat, att planera. Sedan jag började räkna kalorierna har jag börjat laga stora portioner och fryser ner. Att stå och laga "vanlig" mat varje dag går ju fort. Men om man som jag räknar kalorier så tar det mycket längre tid. Allting ska ju vägas och skrivas ner i ett recept för att det ska bli rätt. Är ju med i Viktklubben där man skapar egna recept. Tycker det är jättekul. På det sättet håller jag ju också stenkoll på vad varje portion innehåller. När en maträtt är klar så är det inte bara att ta fram fryslådorna. Då ska all den färdiga maten vägas också. Allt sådant funkar för mig, har ju tid till det. Tog ju tag i vikten igen måndagen för 2 veckor sedan och det funkar bra som tidigare. Har, iallafall för tillfället, slutat hetsäta. Vilket har resulterat i -6.4kg. På bara 16 dagar alltså. Kanonbra!!!!
Dessutom är det lite roligare med just maten nu. Michaela som bor här tillfälligt eftersom hon har börjat jobba i Gislaved kör på tillsammans med mig. Dom har ju köpt hus i Reftele men flyttar in först i december. Och hennes nya arbetsgivare ville ha henne till att börja tidigare. Hon jobbar 3-4 dagar sen åker hon hem till Uddevalla ett par dagar för att sen komma hit igen. Kommer idag igen. Detta med att hon bor här gör också att jag tar det betydligt lugnare på morgonen eftersom hon är här hemma vid 12-tiden på natten och sover länge.

Jag har gått och väntat på att få tiden i Linköping för ny bronkoskopi. Dom ringde till mig igår och jag ska vara i Linköping den 20/11. Dom hade fullt upp och inga tider tidigare. Ska först till läkaren den 20:de och sova över för att nästa morgon vara på plats 7.30. Åker sen hem när allting är klart och jag vaknat till. Blir sjuktaxi för min del både dit och hem. Har ingen bil att kunna köra själv och dessutom får jag inte köra bil efteråt i och med allt det lugnande som jag får i mig. Nervöst men det kommer säkert att gå bra. Det som är jobbigast är återigen denna väntan på 2 veckor innan svaret kommer.
Idag ska jag till sjukgymnasten. Han hade en tanke på varför jag har så ont i höger arm och ville kolla igenom mig. OM det är som han tror så blir det en tid till läkaren för kortisonspruta som isåfall ska hjälpa mig. Jag hoppas innerligt att det är som han tror.

Cancerfri i 1 vecka

Ja hörni!!!!
Jag fick vara CANCERFRI i 1 hel vecka. Jag blir tokig, kan läkarna bestämma sig eller??? Förra tisdagen hade dom ju internrond/konferens. Och på det kom mitt namn upp vilket jag i och för sig visste. Fick ju inget svar från någon sköterska, inte ens på fredagen och när jag försökte ringa vid 15-tiden så var telefontiden slut. Skit med, jag skulle få vänta till denna veckan. Men när klockan var 16.30 ringde självaste läkaren till mig för att berätta vad som sas och vad beslutet var.

Trots allt så var/är det cancer. Men dom har ingen aning om vilken sort, bara att den är godartad. Bara när jag fick svaret förra veckan på att den var godartad och ingen cancer så funderade jag. Vad är det då som är godartat?? Och vad är alla småpluttarna i höger lunga? Men jag fick ju inga svar på det. Nu har dom skickat in en remiss till Linköping. Dom vill ha ett nytt bronoskopi och då ta nya prover. Men dom tar aldrig 2 på samma person i samma sjukhus. Och då brukar dom ta hjälp av Linköping. Så just nu väntar jag på att få tiden där, läkaren trodde att jag skulle få samtal innan fredag iallafall för det brukade gå fort. Innan dess blir det nya blodprover som dom ska ha i samband med detta. Kommer att bli en dryg resa, enkel väg 23 mil. Dessutom tar ju allt cirka 7-8 timmar på sjukhuset.

Lite andra goda nyheter. Iallafall just nu :) I samband med skiten så ville ju läkaren att jag skulle sluta röka. Vilket jag inte ville men förstod att jag behövde. Nu är jag inne på min 4:de vecka med Champix, tabletter med hjälp att sluta. Har dessutom plåster OCH tuggummi. I Helgen bestämde j ag mig för att söndagen var sista rökdagen och jag har faktiskt inte rökt idag. Inte ens varit sugen. Men givetvis tänkt på det. Kuratorn som jag var hos när det gäller rökningen sa till mig att tänka på när jag är som mest röksugen och försöka ändra på det. Det är alltid när jag väntar på morgonkaffet och till det. Sen mest efter mat. Men jag klarade det idag. Sen får vi se hur det kommer att gå. Jag har 4 veckor kvar av tabletterna. Tänker inte köpa nya tuggummi och inte heller plåster för det är ju svindyrt.

Den andra goda nyheten och som jag är superstolt över är att jag har tagit tag i vikten igen. Började för 1 vecka sedan och kör som tidigare med 5-2 metoden. Men jag tar lite dubbelt, kör även 16-8 metoden vilket innebär att jag inte äter något på 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar. Funkar kanon, sover ju bort dom flesta timmarna. Längtar varje dag att klockan ska bli 12 så jag får äta. Och det har på 1 vecka gett kanonbra resultat. Vågen visade -3.7kg. Och   magomfånget jag tvungen att mäta 4 gånger eftersom jag trodde att jag såg fel eller mätte fel. Men på bara 1 vecka har även magen minskat massor...med hela 5cm.

Ingen cancer

Jaaaa, vad får man inte gå igenom? Dom sista 5 dagarna har jag varit i upplösningstillstånd. Har inte gjort annat än gått och väntat på svaret från bronoskopin.Och imorse kunde jag läsa på 1177 att svaret hade kommit. Ni ska inte tro att jag fattade något av det som stod. Typ 1 rad och en massa siffror. Så jag ringde upp dom och frågade vad det betydde. Svaret jag fick var att det inte var något av dom 3 proverna som dom tog som var elakartat.  Bara det gjorde mig skitglad. Och här trodde jag att det inte var mer för henne att berätta. Men hon fortsatte. Hon hade lyssnat på vad läkaren hade diktat och hon sa detta till mig.

Nu trodde dom inte att det var cancer alls!!!! Men.....Dom visste inte vad det kunde vara. Jag var en patient för sig, vilket jag har hört tidigare då läkarna även försöker luska ut min yrsel. Ska återigen till röntgen i Värnamo i början av nästa månad, då ska dom röntga öronen. Hur som helst. Läkarna skulle ta upp mitt fall nästa tisdag när det var stormöte. Hon jag pratade med sa att mötet var sent så dom skulle nog inte höra av sig förrän på onsdagen. Återigen en väntan. Men denna gången inte lika jobbig. Bara svaret på att det inte är något elakartat gjorde min dag. Sen återstår det att se vad det är och vad som ska göras.

Jag har varit väldigt off sedan jag fick veta detta för 8 veckor sedan. Dom sista dagarna har jag som sagt varit i upplösningstillstånd. Vilket har resulterat i att jag har stressätit mer eller mindre hela dagarna. Förutom det så har jag legat med täcket över huvudet och bara sovit. Eller ja, mest försökt sova. Får se nu ifall det blir lite bättre.Hur som helst, nu vet ni, till 99% har jag ingen cancer. Iallafall inget elakartat.