Frihet

Vad gör man? Allting går i rasande fart. Och då menar jag bokstavligt talat. Och givetvis handlar det om bebisarna. JAG tycker att deras boende är alldeles för litet. För 3 dagar sedan började dom visa att dom kan springa på riktigt. Men dom kommer ju inte så långt. Det blir tvärstopp. Det var ju lite bättre innan alla, och då inte så många , saker kom ner i bolådan. När jag själv ska ner till dom får jag plocka bort allt. Återigen, vad ska jag göra? Jag har inte tillräckligt långa avdelare för att kunna öka ett par meter. Så.....Jag har bestämde mig för att öppna upp till dom. Så fritt fram i vardagsrummet. För jag var tvungen att dela av till hallen då dom absolut skulle vara efter mig, även om jag satte tillbaka dom. Även om jag inte hade gjort så här just nu så hade jag behövt göra det inom några dagar. Att ha en bolåda precis vid en klättervänlig soffa var ingen höjdare. Visserligen hade jag kunnat köpa plexiglas men det hade varit onödigt för dom hoppar...HOPPAR...upp till avdelaren och så drar dom upp sig och hamnar på andra sidan. Detta är verkligen tidigt tycker jag.

I och med att dom nu har fritt så fick jag extra mycket gos igår kväll då Cordelia, Bianca och Callisto klättrade upp i soffan och kom fram till mig. Mysfaktor 1000% Dom kom upp på mig och började gosa, ni vet, lägger sig på rygg så man ser alla mysiga prickar på magen och så ligger dom och tittar på mig, viftar lite på tassarna. Jag tänkte att det kommer att bli problem nu, klättra upp i soffan är ju inga problem, men ner? Behövde inte fundera länge för Cordelia visade att det klarar iallafall hon. Och så Bianca, hon som är så liten fortfarande, jag får ju liksom magknip ner hon ska ner igen, tänk om hon lyckas bryta något. Men dessa ungar känner ingen rädsla utan tar itu med allt på en gång. annars brukar det ju faktiskt vara så att dom spatserar fram och tillbaka och tittar ner i golvet och då det är högt vågar dom sig inte riktigt på det. OCH, då är dom lite äldre än vad Ziras bebisar är nu.

Jag känner mig nästan lite bortskämd när det gäller dom och deras mat. Är INTE van vid att alla börjar äta så där med en gång, brukar alltid få truga i dom den i början med smakportioner från fingret. Men det behövs inte på någon av dessa. Igår satte jag också ner ett fat med torrfoder, brukar ju göra det och till slut brukar dom börja äta på det. Men det var samma sak här, alla var och tog några bitar!!! Så istället började jag bli lite orolig att dom skulle sätta i halsen. Men det var obefogat för jag hörde hur dom knaprade på torrisarna. Duktiga små kissar. Och då började jag fundera på en annan sak. Ska dom fylla 4 veckor ELLER 5 veckor. Blev lite osäker där ett tag för jag tycker att dom är framåt för sin ålder. Dom började alltså äta själva när dom var 3 veckor och 1 dag.

Nu är det ju så att när dom är vakna och ska äta så är jag med dom hela tiden. Vill ändå se till att alla får i sig tillräckligt...och att inte Zira äter upp deras mat med en gång. Hon får ta det som blir över när dom är klara. Efteråt, ja det går inte ens 5 minuter är det dax för toabesök. Nu hittar alla till lådan men jag har ändå satt ner någon av dom emellanåt. Ser ju att dom behöver gå. Hur jag ser det? Jo, dom sätter sig oftast då och drar upp den ena baktassen och så ser dom lite koncentrerade ut, oftast pratar dom lite också. Det händer säkert när jag inte ser det också och att dom går själva...för jag har inte hittat några olyckor utanför. Inte nu heller efter en hel natt. Så dom är verkligen kanonduktiga.

Fotade lite så klart. Och tänkte ta ett gruppfoto. Men se det gick inte så bra. Jag hann inte ens dra mig tillbaka med kameran förrän dom sprang efter mig och började klättra på mig. Igår när jag hade besök och Marcus  satte sig på golvet var alla uppe och klättrade på honom och skulle gosa. Bilderna nedanför tagna igår

Det är Cordelia som visar sin häftiga teckning på ryggen

Med ryggarna mot mig. Till vänster vet jag inte hundra, men Pan till höger

Bianca och Pandora

Bianca koncentrerar sig

Är ju inte världens bästa bild. Men man kan ändå se tydligt hur skillnaden är i rött när dom är bebisar och vuxna.

Sötaste Linus. Att vad jag älskar den grabben!

Cordelia vill att jag ska ta upp henne

Cordelia igen. Tokälskar henne. Och det är ju hon som har sån cool teckning på ryggen.

Ett försökt till gruppfoto där dom försvinner lite överallt

Cordelia har slocknat

Bilderna nedanför tog jag i förmiddags/morse

Frukosten är serverad. Medan dom käkade bestämde jag mig för att åka till Ullared och köpa babygym till kattungar. Dom hade så klart slut på dom men babygym skulle jag ha. Så jag gick till barnavdelningen och har nu ett gym som håller iallafall.

I början var det bara Zira som tyckte att det här var riktigt roligt. Ungarna kom en efter en. OM ett par dagar kommer dom att börja klättra i det.

Linus alltså! Kan han sluta vara så söööööt!!!!

Lortgrisen Bianca. Som äter med hela ansiktet

Sötnosen Pan, lika fin som sina syskon

Linus och Bianca busar i igloon. Första bilden ser ni Linus titta fram. Bianca är ju  lite mindre fortfarande

Ifall du undrar....Det är Bianca nu