Skräpkatten Eros

Varför kan inte mina ungar vara som andra ungar? Små, söta gulliga och fogliga! Ligga hos mamma och gosa. Nä, för här är det minsann fulls ös medvetslös. Dom ska bli vuxna så fort. Och behöver jag ens nämna nu att Eros återigen är först med något nytt?! Den katten alltså!! Han är precis som sin pappa som ska ha igenom sin vilja. Får han inte som han vill, ja då tar han till sina röstresurser. Och då kan man tro att jag misshandlar honom.

Jag har inte bloggat  om dom sedan i torsdags. Men jag har haft fullt upp här. Jag har bland annat börja fixa till soldäcket ute i rastgården. Igår kom jag så långt som att lägga ut reglarna som tog mig en hel del timmar då det var första gången som jag gjorde det. Förra gången fixade ju Benny det. Och så gjorde jag som förra gången och la upp trallen så jag ser att alla passar, för det blev en hel del sågande. Och det finns ju en del extra att såga ut nu, bland annat hål till träden/buskarna. Jag är inte klar än men förhoppningsvis får jag allt klart senare framåt kvällen. Om vädret håller sig fint. Hur som helst så gick jag ut tidigare i morse och tog några bilder på spektaklet. Något som jag denna gången inte sätter ut här förrän allt är helt klart.

Tussen var ute och jag satt på trappen och drack kaffe. Lite kallt då det var tidigt på morgonen och bara knappt 2 grader. Medan jag satt där så hörde jag kattluckan öppnas. Trodde så klart att det var Zira men hon kom aldrig ut i rastgården. Så jag kollade efter vad hon gjorde. Hmmm. Det var inte hon. Jag såg bara en röd svans under soffan. Eros hade lyckats med att ta sig ut genom luckan på egen tass. Eftersom jag tycker att det är för kallt för doom för att få vara ute så tog jag upp honom och tillbaka in i vardagsrummet. Muttermutter!!! Ni ska inte tro att han tänkte hålla sig där när jag var på andra sidan altandörren. Noop, han protesterade vilt, han skulle ut igen,  han skulle ut till mig. Han höll på i knappt 1 minut så var han ute igen och sprang rätt ut till trappen. Jag tog upp honom igen och gick in själv. Och fram med deras toa som har tak framför luckan så han inte smet ut. Han har säkert fått sin rymmargen från sin pappa. För så snart det kommer besök hit så är han vid dörren illa kvickt (om han inte är ute eller sover) När mitt besök går så får jag hålla i honom för han är vid dörren och i vägen hela tiden. OCH, jag som tidigare aldrig låste dörren måste nu låsa den. För han har kommit på att han kan öppna den själv. Han når till handtaget om han sträcker på sig lite