Kattpuffarna klara

Igår kväll sydde jag kattpuffarna som Prue och Piper ska få med sig när dom flyttar. Blev även 1 extra som var beställd till en kompis. Var ju ett tag sedan jag sydde puffar och hade inte så värst mycket tyg hemma att välja mellan. Men hade iallafall kvar av det med rosa rosor, vilket jag tyckte skulle bli bra för tjejerna. Har ju liksom sytt så många som jag har sålt så att sy en sådan här går snabbt. Var även duktig och tog tag i den tråkiga biten när det gäller alla papper som har att göra med kattungarna. Jag brukar dra ut på det så mycket jag bara kan. Det blir liksom mer på riktigt att dom snart ska flytta. Tog också en del bilder under dagen.

-Hörru morsan! Har du något gott att bjuda på i baren?
Mini är så snäll mot dom och låter dom dia fortfarande trots att dom är 10 veckor. Och jag hör på henne att det kanske gör lite ont...kanske deras tänder biter till ibland. Men om där finns mjölk låter jag vara osagt. När dom väl har lagt sig till ro så hör jag hur alla börjar spinna högt.

-Ja vi vet! Vi är stora tjejer nu. Men om vi packar ihop oss riktigt får vi faktiskt plats alla tre.

Otroligt! Tänk att det bara är 10 veckor sedan dom låg inne i magen och inte utanför.

Gillar Phoebes teckning på huvudet också.

Efteråt klättrade Phoebe upp i sängen och det tog inte lång tid innan hon somnade. Och jag fick vänta med att bädda.

Piper har egentid med mamma

Fast bara en kort stund. Hon fick nämligen syn på syrran inne i lådan.

Prue kom och skulle vara med och leka

Här är bäddarna som jag sydde

Och dom blev klart godkända. Tror dom gillar dom riktigt mycket till och med

-Ååååå, man kan ligga så här också och det är skönt det med.

Sen mitt i leken somnade hon bara tvärt.

Mamma Mini provligger och godkänner hon också

-Får jag var med och dela puffen med dig? Fick ju ingen egen.

Nähä....inte det! Då får vi väl slåss om den.

Flyttades ut på soffan där dom nu får vara fram till flytten så att både Prue och Piper får med sig något egen som dom känner igen. Undrar om Phoebe blev lite avis för jag sydde ingen till henne...finns ju massor här hemma

Nu får det vara sluttramsat när det gäller Lillan. Vad jag menar får du läsa om i morgondagens blogg