Nu är det snart dax att ta bort hindret ut till hallen. Kian har varit över flera gånger idag. Jag tar över honom till vardagsrummet och han vänder sig om och är lika snabbt över igen. Jag trodde faktiskt att Sally skulle vara den första som kom över då hon har varit där flera gånger dom senaste 2 dagarna. Ingen annan har ens visat någon tendens till det. Så snart kan man inte gå någonstans utan att ha dom runt sig. Och man får verkligen se sig för var man går och var man sätter sig.
Igår var jag, efter många om och men hos läkaren och tog en kortisonspruta. Har sedan början av juli börjat få så ont i vänster axel med strålningar på överarmen och nu det sista hela armen/handen. Jag blev erbjuden att ta sprutan redan när jag var där den 5 juli. Men har ju sådan sprutfobi så jag vågade inte utan hoppades på att det skulle gå över. I måndags hade jag sådana smärtor så jag kunde inte ens nudda huden. Idag känns armen kanon. Visst, känner fortfarande av att jag har lite ont, men jag gör inga rörelser som jag vet/känner att jag får extra ont av. Tog ju en massa prover då i början av juli och alla visade att allt var ok. Det som ställer till det för mig nu är min fibromyalgi. När bebisarna föddes så satt fibron i båda knäna som var svullna och gjorde jätteont. Och då jag inte tål medicin på grund av att jag är allergisk så blir ju hela situationen lite jobbig. Inte nog med det, jag har blivit förkyld också. Säkert på grund av ac:n. Så jag fick hostmedicin utskrivet vilket har resulterat i magras idag. Snälla du där uppe. Kan jag inte få må bra en hel dag utan smärta. Det är faktiskt det enda jag önskar.
Just nu. Endast Kian är vaken och passar på att ta sig en slurk i baren. Dom andra sover gott i soffan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här kan du lämna dina tassavtryck