Det har nu gått 2 veckor sedan hon parades. Men det känns som att det har gått längre. Så känner man så har väl tiden gått sakta för mig...eller? För jag menar, jag tycker ju att tiden har gått jättefort. Hade bara en svacka med en av dom absolut drygaste helgerna på evigheter med väntan. Så det är väl det som gör det gissar jag. Om Zira är dräktig eller inte vet jag så klart inte än. Hon har ju gått upp i vikt men denna gången kan det ju bero på flera olika saker. Hon låter inte ungarna dia lika mycket längre, kanske 1 gång om dagen och då är det inte länge. Om jag sen ser att dom vill dia så betyder det att dom är hungriga och jag ger dom mat. Den som mest vill åt henne är Camio. Jag ger dom ju även mjölkersättning en gång om dagen och det är mer poppis än när dom var mindre. Sen så har ju Zira spytt, men om det beror på att hon är dräktig vet jag inte heller då hon äter gräs och spyr på grund av det. Tycker att hon äter lite dåligt. Äter gör hon men bara några tuggor åt gången. Och ligger i köksfönstret och sover jättemycket. Hennes vikt idag är 4313g och hon har under veckan gått upp med 51g, sammanlagt nu 83g. Så det är inte så mycket.
Jag sydde mina gardiner till altanen igår. Men dom sista 2 metrarna fick jag gå ner till tygaffären (GD:s skor & tyger) för att sy. Min symaskin dog igår. Det är 11 år sen jag hade in den för reparation och efter det har jag lagat den några gånger själv. Men nu går den inte att laga, iallafall inte av mig. Det började ryka ur den igår och så mycket fattar jag som att det är motorn som har jobbat klart. Har haft maskinen i över 25 år så jag får väl vara glad att den har servat mig så länge. Men jag har lite panik nu. Även om jag inte syr varje dag så vill jag ju ha en symaskin. Får se hur det blir med det. Hon som jobbar i affären och var där igår sa att hon hade en som hon skulle sälja för 1500:- Är väl ett lagom pris kan jag tänka mig för en begagnad. För någon ny köper jag inte.
Har under dagen fixat ute på altanen. Redan igår tog jag ut "bord & soffor" som jag själv har snickrat ihop, jisses vad tungt det var. Så träningsvärk och ont idag blev resultatet. Tänkte att jag eventuellt kunde ha det ute i rastgården men nä.....tar alldeles för mycket plats och min lilla myshörna med cafébord och stolar känns mycket bättre. Har ingenstans att ha det så imorgon ska jag skruva isär allt. Materialet kommer helt säkert till användning vid något tillfälle. Sen var det vara att skruva ihop det som skulle vara på altanen. Har ju inte ont av att ha ungarna runt mig när jag grejar. Men idag fick jag ta in alla och stänga altandörren. Fick hjälp som jag inte behövde.
Camio skulle hjälpa till med beskrivningen för att se om jag gjorde rätt. Vilket resulterade i att jag knappt kunde se något då han skrynklade ihop och brottades med den stackars pappersbiten. Eros skulle ha koll på alla skruvarna och tyckte inte att jag behövde alla varav han pillade ner några emellan på golvet. Stora problem för mig för dom behövde jag verkligen. Citronträdet står nere och jag fick anstränga mig flera gånger med att gå och ta bort Corinne. Hon hade bestämt att hon skulle plantera om det. Athena och Sarah skulle prompt hjälpa mig att skruva så jag hade tassar vid insexnyckeln och kunde inte se. Och Sophia då. Ja, henne såg jag inte. Inte förrän jag skulle ta in dom och letade efter henne. Då hade hon krupit in i vattenkannan och lagt sig där att sova.
ha ha ... visst är det underbart med hjälpsamma kattungar o katter .... kan se det framför mig precis ... å så hoppas vi på flera kattbäbisar så småningom
SvaraRadera