Minis bebisar födda

Det blev alltså inte som jag trodde att dom skulle komma i onsdags, dom kom inte ens på torsdagen. Men så igår, fredag den 27/11 var det dax. Redan kl. 04.30 gick slemproppen på henne och jag tänkte att det blir nog bebisar under förmiddagen. Men ingenting hände. Jag vet ju att det kan gå allt från att slemmisen kommer till flera timmar innan den första bebisen föds och så länge hon inte krystar så är allting ok. Strax innan kl.10.00 kom den första fosterblåsan. Hon hade värkar och försökte klämma fram bebisen och vid 12-tiden så kom det ut en liten svans. Och den lilla svansen åkte ut och in flera gånger. Så klockan 13.08 så födde hon en liten kille med färgen choklad och med en vikt på 77g. Tyvärr så var den döfödd och efter försök till upplivning gav jag upp till slut efter 30 minuter då bebis nummer 2 tittade fram. Att det tog sådan tid innan den föddes berodde med all säkerhet på att den var död och alltså helt livlös och ingen styrsel i kroppen och den kunde inte hjälpa till själv att komma ut.

Bebis nummer 2 tittade fram kl. 13.42. Det gick väldigt smidigt för Mini, bara en krystning. Denna gången var det en liten tjej och även den med färgen choklad. Ser solid ut men det kan komma fram spottar när hon blir riktigt torr och jag får titta igenom henne ordentligt. En livlig liten krabat som hittade en speciell tutte med en gång och började dia. I detta läget ger Mini upp för några timmar. Hon vilar sig och tvättar sin bebis emellanåt. Inga värkar/krystningar. Och som sagt, så länge det inte finns några sådana så är det lugnt. Det kan ju som sagt gå väldigt många timmar mellan bebisarna. Och att det skulle komma mer visste jag säkert för jag kunde känna minst 2 till, 3 trodde jag mig känna men var osäker. Och jag tyckte att det var en välbehövlig vila för Mini.

Efter en evighet av väntan som aldrig tog och med ögonen på Mini och bebisen konstant kom bebis nummer 3 efter nästan 6 timmar. När hon väl fick värken så kom bebisen direkt, fosterblåsan syntes kanske bara i 5 minuter. Så kl.19.22 föddes ännu en liten tjej med vikten 107g. Jag trodde/tror det är en padda,  men den kan vara spotted. Tycker nämligen att det har kommit fram mer markeringar på henne ju längre tiden går. Dock vet jag inte om denna lilla tjejen kommer att klara sig för när hon drog sitt första andetag medan Mini tog bort hinnan så fick hon fostervatten (eventuellt lite av hinnan) i sig. Hon låg livlös men jag masserade och slungade henne och till slut började hon andas igen. Men det var riktigt hemskt för det kom en stor klump slem när jag slungade henne. Under tiden jag hade hand om henne så hade Mini nya värkar så jag lämnade över även denna tjejen till Benny som satt ute i soffan. Mini blev orolig när dom små pep och jag såg att det störde henne. Kan redan nu skriva att om denna tjejen klarar sig så får hon "bara" gå som sällskapskatt. Hon har nämligen en defekt på höger framtass där det fattas "pekfinger & långfinger" Förstår ni vad jag menar? Men då jag i mina ögon ser henne lika mycket värd att leva som sina syskon finner jag ingen anledning till att låta avliva henne på grund av detta. Hon har inte ont av det och jag tror hon klarar sig galant ändå.....trots detta. (bild kommer senare på hennes tass)

Bebis nummer 4 föddes kl.20.02, det gick alltså inte alls så lång tid emellan dom. Även detta en liten tjej med vikten 101g. Och här är jag helt säker, färgen är chokladsköldpadd smoke. Trodde väl inte att det skulle komma en till i denna färgen då den ska vara så svår att få fram. Kände på Minis mage och tyckte jag kände en till men var inte alls säker. Har hänt tidigare honor fast då har det varit livmodern  och den kan kännas som en bebis ibland. Så när det hade gått 4 timmar och ingenting mer hände gick jag och la mig för att sova. Mini låg hos sina bebisar och såg väldigt nöjd ut. Jag hade gjort rent så dom låg inte i något blött. Vid 2-tiden vaknade jag av att Mini spydde, hon var uppe i sängen vid Bennys fötter. Spya på lakan och matta. Hon åt bara 2 moderkakor men det kanske blev för mycket iallafall för henne. Det var bara att torka upp. Och i samma veva gick ju Mini in till sina bebisar och när jag hade torkat upp gick jag in jag också för att kolla till dom alla. Allting var ok och jag gick för att sova igen.


Vaknade igen när klockan var 3.45 av att bebisarna skrek i lådan. Så jag gick dit för att titta till dom. Vad jag såg var inte alls något roligt. Mini hade fått ännu en bebis. Den var död och när jag kände på den så hade den redan börjat kallna, tror den kan ha fötts ½ timme tidigare. Mini hade tvättat den i ansiktet men ingenting mer. Tror att den också kom fram döfödd för när jag kände på Mini då jag var uppe tidigare kunde jag inte känna att det fanns någon bebis alls i magen som rörde på sig. Att bebisarna skrek var väl för att Mini inte ville lägga sig ner.....kanske på grund av den döda bebisen. Vilket även det var en tjej med vikten 97g och med färgen chokladsilver spotted. Hur som helst så är jag glad att alla dom 3 som redan var födda klarade sig under den sista bebisens ankomst, man vet ju aldrig hur honan är, kanske hon hade kunnat trampa fel eller ja...något. Den ena bebisen var bara väldigt blöt. Var tvungen att kolla igenom henne så hon inte var skadad. Och kollade dom andra 2 också men alla var ok. Skönt. Efter det har jag faktiskt inte vågat gå och lägga mig igen. Har varit inne hos dom flera gången. Men det finns verkligen ingenting kvar i  Minis mage.

Bilderna är tagna igår på tjejerna. Kommer nya senare idag då jag också kommer att presentera dom.

Fick mig ett gott skratt när jag såg denna bilden. Grumpy cat :) Ser lillgammal ut då hon precis gjorde antydan till att protestera