Sidor

fredag 17 januari 2020

Glada nyheter

Det var ett bra tag sedan som jag skrev här i bloggen något positivt....tycker jag själv. Men har man inget glatt att skriva så gör man det inte. Och jag tillhör inte gruppen som sitter och skriver påhittade saker. Vet att det finns en del som gör det.

Igår kom jag hem efter min 3:dje behandling i Jönköping. Alltid lika skönt att komma hem och som alltid behöver jag få göra något vettigt. Bara småpilla lite. För givetvis var jag supertrött men ville inte gå och lägga mig, ville gärna sova under natten. I och med att jag tog beslutet att vänta med att vila tog jag mina kissetabletter. Visserligen var jag och kissade typ varje halvtimme. Men jag var riktigt svullen i hela kroppen. Så pass illa i ansiktet att jag höll på att bita mig i kinderna hela tiden eftersom dom var i vägen. Och gissa om jag kissade!!!! Även uppe flera gånger under natten. Och från att jag kom  hem igår tills nu på morgonen har jag lyckats med att gå ner 3kg....och detta alltså bara för att jag har kissat så mycket. Tar inga sådana tabletter på sjukhuset eftersom jag måste gå och kissa så ofta och inte direkt gillar att springa på toa på sjukhuset. Får se imorgon bitti vad dagens kisseri visar. Jaha.....då kanske jag ska gå över till dom glada nyheterna.

När jag kom in på sjukhuset i tisdags var det röntgen som var det första jag gjorde. Och därefter läkarbesök. Satt och pratade och Danai som läkaren heter visade mig bilderna från förra röntgen och så det som gjordes i tisdags då. Jag själv såg skillnaden men visste inte riktigt om det jag såg var det jag såg.....typ. När jag frågade om det jag trodde var senaste bilden så sa hon att det var så. Och då sa jag att i mina ögon såg tumören mindre ut. Och gissa vad. Jag såg rätt. Efter bara 2 omgångars behandling så har jag svarat positivt på den. Vilket gjorde mig så glad så jag började gråta. Och nu blev det akut med en massa andra saker. Jag blev prio 1 för en ny MR.röntgen av hjärnan. Även på den kom det positiva svar, även dom 7 som jag har i huvudet hade minskat. Visserligen syns alla fortfarande men mindre alltså. Så det blev lite gråta igen. Är så otroligt glad.Visst, det går fortfarande inte att bota, men jag kanske eventuellt får något mer år på mig. Eller nåt.
Nu bara väntar jag på att få åka dit igen om 3 veckor då det kommer att bli ny röntgen för att se hur det har gått. Inget dom annars gör, men eftersom jag svarar positivt på behandlingen vill dom ha koll.  Nu håller vi tummarna att det fortsätter gå i rätt riktning.




1 kommentar:

  1. Tjoho! Är det någon som kan visa dem att saker kan ändras är du! ���� Den kanske inte kan botas i vanliga fall men jag ger mig sjutton på att du kan! ❤️ Undvik socker - det ska tydligen stärka cancer! Läs om cancermat - ska kunna hjälpa kroppen att besegra eländet och jag tror på dig! Kraaaaam! ❤️

    SvaraRadera

Här kan du lämna dina tassavtryck