Första utevistelsen

Äsch!!! Visserligen har jag redan bloggat idag men MÅSTE ju blogga igen. Måste ju liksom dokumentera och visa bilder från bebisarnas första utevistelse, alltså där dom har varit ute på riktigt, inte bara altanen. Men 5 plusgrader tyckte jag det var helt ok att öppna altandörren för att vädra lite och låta bebisarna leka ute och få lite frisk luft. (bebisar som för övrigt ligger helt däckade nu kl.11.39) Dom var faktiskt ute i hela 30 minuter mellan 9.00-9-30 varav 15 av dom minuterna var ute i rastgården. Givetvis jätteblött i backen men ingenting dom brydde sig om. Gick bara och skakade lite på tassarna. Och inte brydde dom sig om när det körde bilar utanför. Tuffa tjejer med andra ord. Cirka 10 minuter efter att dom kom in och jag hade stängt altandörren såg jag alla tre smita ut genom luckan....så smarta är dom också. Det är ju bara Piper som har gjort det tidigare (av misstag antar jag) Så nu är jag tvungen att hålla luckan låst för jag vill inte att dom ska vara ute när det passar dom, speciellt inte om det blir för kallt.

Phoebe får lite mammavård. Hon blev ju såååååå smutsig efter sin utevistelse

Slutar med en slurk i baren och Prue smyger sig in också

Först låtsades dom inte om öppningen fast jag stod ute och lockade

Den första som tog sig ut var Prue

....tätt följd av Phoebe.

Och jodå, till slut kom även Piper ut, nyfikenheten tog över.

Just på denna bilden syns det tydligt att Phoebe kommer från Tawalli's uppfödning.

Alltså....kolla in denna bilden på Piper. Har inte tänkt på det tidigare, inte heller sett det så tydligt som på bilden då jag är halvblind..såg det först när bilden kom upp i datorn. Hon har som en rödare rand som delar färgen på ryggen. Ser rätt så coolt ut.

Och kolla i pannan på henne. Det är smala ränder rätt över. Tror inte någon av mina tidigare kattungar har haft, inte vad jag kan minnas iallafall

Min vackra Zira kom med på bild idag också. Alltså, den kärlek jag har för henne finns inte. Söndag om 1 vecka är hon 10 månader. 

Och här sitter Lillan och ser tjock ut. Men låt er inte luras av det. Hon har helt enkelt bara gått upp i vikt vilket jag så klart är glad över. Men nu är det så att hur mycket jag än önskar att det vore bebisar i magen så skriker min magkänsla att hon går tom, hon är skendräktig. Jag är 99% säker på det. För hon har ju trots allt gått mer än halva tiden och det borde synas mycket mer. Speciellt på vikten. Så mina tvivel som jag har haft från början, trots alla tecken och trots att veterinären sa att hon kunde känna något så går jag på min magkänsla. Skrev ju också tidigare att jag har haft en skendräktig hona i Tindra tidigare. Fel, jag har haft två, nämligen Minis första parning och när jag kollar vad jag skrev när dom hade gått 5 veckor....då är det PRECIS samma som med Lillan. Så hon går nog i löp igen om 2 vecka eller 3....ni ska få se. Om någon är intresserad så kan ni läsa vad som stod vid 5 veckor här, klicka bara på namnen. Tindra Mini Lillan