Sidor

onsdag 29 maj 2019

Morgonpigg

Att vara morgonpigg är för mig helt ok, Men jag skulle så gärna vilja sova länge...länge för mig är väl att gå upp runt 6-tiden på morgonen. Men varje morgon, vilket egentligen är natt vaknar jag runt 3.30-tiden. Och det är helt omöjligt för mig att somna om. Fast jag försöker. Och det är inte bara nu som det är så. Jag har alltid varit morgonpigg så långt tillbaka i mitt liv som jag kan minnas. Emellanåt, alltså inte varje dag, kanske 1 gång varannan vecka är jag totalt slut. Då tar jag en vilodag som heter duga. Uppe och käkar lite och går och lägger mig. Den vakna tiden på dagen just dessa dagar är jag givetvis supertrött. Man kan ju tro att när det sen är dax att lägga sig på kvällen så är man klarvaken. Inte jag. Men som sagt, det blir sådana dagar och jag kan göra precis som jag vill, jag har inga måsten.

Att vara morgonpigg är både positivt och negativt. Jag har massor av tid att pyssla med det jag vill, är en jäkel på att hålla rent hemma. Men det går inte att städa varje dag, finns liksom inget att städa. För ett tag sedan, ett bra tag sedan sydde jag väldigt ofta, mer eller mindre varje dag. Men nu med värken i båda armarna funkar inte det, även om jag vill. Och vill det vill jag. Ska se under dagen ifall jag kan klippa ut något och sy. Har ju massor av fint tyg som jag har planerat för vad jag ska göra åt. Men som sagt var, denna värken sätter stop för mycket.

Förutom värken så har jag ju dessa yrselattacker som jag blir skogstokig på. Ända sedan operationen i min vänstra axel i oktober förra året har jag haft dom. Under denna tiden så har jag verkligen försökt kolla varför det är så här. Läkaren har röntgat hjärnan, kollat synen och hörseln och en del andra prover. Men dom har inte kommit fram till något, allt har varit normalt. Under 3 omgångar med perioder på 2 veckor har jag varit utan. Vet inte ens varför det har varit så. Detta med yrseln kommer flera gånger under en dag, ibland mindre men oftast många gånger. Typ minst 1 gång varannan timme. Är  jag ute i trädgården och grejar, eller om jag håller på med något intensivt inne så uteblir dom. Kan då bara känna att det kan vara på gång men inte riktigt har utrymme för det. För cirka 1 månad sedan började det komma även nattetid, jag vaknar av yrseln. Och den sista månaden blir jag så varm så jag kokar varje gång. Känns lite som vallningarna som jag har haft. Kanske på gång igen, vad vet jag.

När jag väl får denna yrsel så tappar jag minnet. Totalt! Jag kan sitta och prata med någon, får en attack och har inte en susning om vad jag har pratat om. Kommer knappt ihåg även om jag blir påmind. Så jag har tappat mycket av mitt minne också, finns så mycket som jag blir påmind om som jag inte har en susning om.  Har hänt, skitjobbigt är det. Jag har nu återigen kontaktat läkaren som opererade mig, förhoppningsvis hör han av sig snart. Jag själv tror att något hände vid sövningen då i oktober. När dom stack in en nål i halsen på mig. Jag har ingen annan förklaring. Och det var ju då som det hela började. Jaja, vi får väl se hur allting blir med detta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Här kan du lämna dina tassavtryck