Hjärnhinneinflammation

Förvirrad är bara förnamnet. Dom som har kontakt med mig mera privat vet att jag har varit rätt så dålig den sista tiden. Och det började redan i samband med min operation av vänster axel. Så jag har typ trott att allt det som jag har känt kommer i samband med just denna operationen. Har sökt läkare för det under flera omgångar. Har ju blivit testad och röntgad, men allting har typ visat sig vara normalt. Förutom att min yrsel inte har gett med sig. Yrseln har varit flera gånger under dagen i cirka 1 minut. Inte så lång tid med tillräckligt för att bli helt tagen av den.

Under 2 omgångar har jag varit "bra" Ingen yrsel på 2 veckor något av gångerna. Senaste period som var bra för mig var för cirka 2 veckor sedan. Och så började det igen. Denna gången mycket värre än tidigare. Jag har varit totalt utslagen den sista veckan där jag har varit illamående med yrsel hela dagarna. Har varit väldigt ljuskänslig. Och jag har varit väldigt förvirrad...på flera olika sätt. Den sista veckan när jag har pratat med någon har jag rätt som det är börjat prata kroatiska. Jag kan prata om något för att i nästa sekund inte ha en susning om vad jag precis har pratat om. Och det har varit allmänt jobbigt på flera olika plan. Igår tog det priset. Ni som känner mig vet att jag har väldigt svårt för att sitta och inte göra något. Men så var det igår.

Var iväg med mamma till läkaren. Frågade i samma veva om man kunde klämma in en tid till mig. Men det fanns inte utan jag fick en tid tills imorgon fredag. När jag satt där med mamma hos läkaren, som för övrigt är min läkare, satt jag i stort sett med huvudet i händerna hela tiden. Mådde så otroligt dåligt så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Så när mamma var klar tog han hand om mig iallafall. Har ju varit hos honom så många gånger så han såg ju att det var illa. Eftersom jag har varit hos honom flertal gånger så tyckte han väl att han känner mig lite iallafall.

Efter att jag beskrev hur jag mådde och kände kom han fram till att jag har hjärnhinneinflammation. Detta på grund av att att han trodde att jag blivit fästingbiten. Vilket jag inte kunde neka till för man vet ju aldrig. Mitt kliande märke på ryggen där jag fått en massa salvor till och dessutom medicin har ju inte hjälpt ett skit. Och det har hållit sig på just ett ställe. Vet att mamma typ tog bort en svart finne och det kan mycket väl ha varit en fästning utan att hon har koll på det. Men nu var läkaren helt säker på att det var orsaken, speciellt med tanke på vilka syntom jag visade. Och han var helt hundra på det här med hjärnhinneinflammation. Så jag fick en massa medicin som jag skulle ta. Kortisontabletter och så tabletter mot yrsel. (varför fick jag inte dessa mot min yrsel tidigare)
Väl hemma igen tog jag tabletterna och så gick jag och la mig. Sov sammanlagt i nästan 5 timmar med uppvaknande för att jag var hungrig mellan där. När jag vaknade 2:dra gången kände jag mig betydligt bättre och efter det har jag inte varit yr och mått så dåligt. Så otroligt skönt!!!

Natten som var blev det inte så mycket till sömn. Men det beror väl på att jag sov så mycket under gårdagen. Har fortfarande inte haft någon yrsel eller illamående och inga stickningar i kroppen heller. Känner mig just nu kanon och hoppas så klart på att det får vara så. Och givetvis hoppas jag på att min förvirring försvinner och att minnet kommer tillbaka.

Morgonpigg

Att vara morgonpigg är för mig helt ok, Men jag skulle så gärna vilja sova länge...länge för mig är väl att gå upp runt 6-tiden på morgonen. Men varje morgon, vilket egentligen är natt vaknar jag runt 3.30-tiden. Och det är helt omöjligt för mig att somna om. Fast jag försöker. Och det är inte bara nu som det är så. Jag har alltid varit morgonpigg så långt tillbaka i mitt liv som jag kan minnas. Emellanåt, alltså inte varje dag, kanske 1 gång varannan vecka är jag totalt slut. Då tar jag en vilodag som heter duga. Uppe och käkar lite och går och lägger mig. Den vakna tiden på dagen just dessa dagar är jag givetvis supertrött. Man kan ju tro att när det sen är dax att lägga sig på kvällen så är man klarvaken. Inte jag. Men som sagt, det blir sådana dagar och jag kan göra precis som jag vill, jag har inga måsten.

Att vara morgonpigg är både positivt och negativt. Jag har massor av tid att pyssla med det jag vill, är en jäkel på att hålla rent hemma. Men det går inte att städa varje dag, finns liksom inget att städa. För ett tag sedan, ett bra tag sedan sydde jag väldigt ofta, mer eller mindre varje dag. Men nu med värken i båda armarna funkar inte det, även om jag vill. Och vill det vill jag. Ska se under dagen ifall jag kan klippa ut något och sy. Har ju massor av fint tyg som jag har planerat för vad jag ska göra åt. Men som sagt var, denna värken sätter stop för mycket.

Förutom värken så har jag ju dessa yrselattacker som jag blir skogstokig på. Ända sedan operationen i min vänstra axel i oktober förra året har jag haft dom. Under denna tiden så har jag verkligen försökt kolla varför det är så här. Läkaren har röntgat hjärnan, kollat synen och hörseln och en del andra prover. Men dom har inte kommit fram till något, allt har varit normalt. Under 3 omgångar med perioder på 2 veckor har jag varit utan. Vet inte ens varför det har varit så. Detta med yrseln kommer flera gånger under en dag, ibland mindre men oftast många gånger. Typ minst 1 gång varannan timme. Är  jag ute i trädgården och grejar, eller om jag håller på med något intensivt inne så uteblir dom. Kan då bara känna att det kan vara på gång men inte riktigt har utrymme för det. För cirka 1 månad sedan började det komma även nattetid, jag vaknar av yrseln. Och den sista månaden blir jag så varm så jag kokar varje gång. Känns lite som vallningarna som jag har haft. Kanske på gång igen, vad vet jag.

När jag väl får denna yrsel så tappar jag minnet. Totalt! Jag kan sitta och prata med någon, får en attack och har inte en susning om vad jag har pratat om. Kommer knappt ihåg även om jag blir påmind. Så jag har tappat mycket av mitt minne också, finns så mycket som jag blir påmind om som jag inte har en susning om.  Har hänt, skitjobbigt är det. Jag har nu återigen kontaktat läkaren som opererade mig, förhoppningsvis hör han av sig snart. Jag själv tror att något hände vid sövningen då i oktober. När dom stack in en nål i halsen på mig. Jag har ingen annan förklaring. Och det var ju då som det hela började. Jaja, vi får väl se hur allting blir med detta.

Lite irriterande

Så är det. Jag är lite smått irriterad över mig själv.Har kollat bakåt i bloggen för att hitta lite uppgifter som jag vill ha. Detta då angående förra gången jag var med i VK. Men jag slutade blogga om det efter att jag hade gått ner 20kg. Så jag har ingen aning om vad som hände...eftersom jag för allt i världen inte kan komma ihåg det. Och det är ju så att min blogg har jag just för att skriva ner saker som jag vill komma ihåg. Men jag har för mig, tror jag, att jag slutade med bantningen då. Gick ur VK främst då jag tyckte att 199:- var dyrt att betala varje månad bara för att hålla koll på hur många kcal man får i sig.

Idag har jag alltså kört 5:2 metoden i Viktklubb i 16 veckor. Målvikten jag satte var 75kg vilket jag uppnådde för ett par dagar sedan. VK hade räknat ut att jag skulle nå den vikten den 11 juni. Måndagar fyller jag i min vikt vilket ju är idag. Jag har under helgen funderat som sjutton på hur jag ska  göra nu. Ska ju egentligen ändra mitt program som man gör när man når målvikten. Om jag ska hålla "nollan" nu, antingen med samma metod som jag gör nu med 2 fastedagar eller om jag ska äta lika mycket varje dag. Eller om jag ska fortsätta ner något kilo till. För enligt mitt BMI, som jag egentligen skiter totalt i så är jag ju fortfarande fet, jag behöver enligt dom gå ner ytterligare 5kg.  Men som jag nu har skrivit så många gånger så är det magen som fortfarande det är kvar av. Resten är ju faktiskt smalt. Både benen och armarna är väldigt tunna. Rumpan  har försvunnit likaså tuttarna. Midjan som jag har nu har jag inte haft på flera flera år, inte ens förra gången jag bantade. Och visst är det kul att se skillnaden!!! Och lika kul när jag träffar folk som ger mig en massa komplimanger. Hur som helst, idag väger jag 74.7kg och har gått ner 19,1kg. Magen har minskat med 22cm

Det finns en massa positivt med att jag har gått ner. Det är ju betydligt lättare för mig att röra mig fritt, jag blir inte andfådd efter 5 minuter. Jag har inte lika ont i kroppen av min fibro och allt det andra vilket jag tror beror på endast viktnedgången. Jag har blivit mycket piggare och vet inte riktigt var jag ska göra av all min nya energi. Att kunna se sig själv  i spegeln och för en gångs skull må bra av det, det är nog det som slår allt. Tycker det är skitkul att få klä upp mig och sminka  mig. Trots att jag bara går här hemma och skrotar.

Men.....Det finns givetvis lite negativt i det också. Mitt största problem just nu är att jag fryser. Inte varje dag. Men ibland har jag på mig massor av kläder, varma tröjor, dubbla sockor och filt över mig...och fryser så jag skakar iallafall. Igår var det en sådan skitdag. 15 grader ute så helt ok. Vi grillade och jag satt fullt påpälsad. Frös fast jag stod vid grillen. Under hela dagen hade jag dessutom väldigt många yrselattacker vilket får mig att bli skittrött. Så under 2 omgångar låg jag i sängen och sov 2 timmar åt gången. Så inte mycket gjort igår.
Just nu känner jag mig betydligt bättre. Så om det inte blir ändringar i måendet ska jag gå igenom min garderob idag och plocka ut allt det som är för stort. Har ju liksom bara slängt tillbaka allt som jag skulle haft på mig och som är för stort. Känns som att det skulle behövas en ny runda till Ullared. Dom har fått in massor av snygga kläder såg jag senast jag var där (förra veckan)

Måste ju visa klänningarna som jag köpte sist i Ullared. Tokälskar dom

Målvikten nådd

Så är det!!! Och jag visste ju att om jag bara höll mig till mina kcal så skulle jag klara det. Att vara med i Viktklubben är jag mer än nöjd med. Trots att det kostar mig 199:- i månaden för att jag ska kunna logga allt jag äter. Men är nödvändigt för mig eftersom jag inte har en chans att räkna ut det bara så där.

Jag satte målvikten till 75kg och det nådde jag igår. Och det innebär att jag har gått ner 18,8kg på 15 veckor och 4 dagar. Magomfånget har minskat med 21cm. Jag blir skitglad när jag ser tomrummet som blir när jag lägger måttbandet på dom 120cm som det var från början. Svårt att förklara, men om du själv tar ett måttband och lägger till 21cm utöver omfånget som du har nu så ser du tydligare vad jag menar. Enligt mitt BMI så behöver jag gå ner ytterligare 5kg för att få normalvikt för  min längd....och så vidare. Just nu säger BMI:et att jag är överviktig. Men jag är faktiskt skitnöjd. Och kan inte bestämma mig ifall jag ska fortsätta lite till eller att nu försöka hålla denna vikten som jag har. Jag kan ju typ se var just dom kilona sitter och det är magen. Som är svårast att få bort. Allt det andra på min kropp syns tydligt att det har blivit mindre.
För cirka 2 år sedan lade jag ut samma vikt jag ville gå ner till som nu. Men gav upp när jag vägde 76,5kg. Hade då gått ner över 20kg och tyckte att det räckte. Hur som helst så ska jag verkligen försöka att inte börja äta en massa godis och glass framöver, för att inte tala om alla jordnötter som jag tokälskar. Och jag ska försöka att hålla mig till att äta måltiderna som jag äter nu, frukost, lunch och middag.

Var iväg och bowlade igår. Hade för avsikt att iallafall försöka spela 1 serie. Men det kändes bra och det blev 4 hela serier. Det kändes alltså bra då. Natten som har varit har det inte blivit mycket sömn på grund av all värk. Så den timmen som jag hade kul var inte det minsta värt det. Skulle ha hållit mig till 1 serie iallafall för säkerhets skull . Nu lär det ju dröja igen innan jag kommer iväg igen. Men kanske lika bra det.

Morgonmänniska

Jag är ju en morgonmänniska och har varit det i hela mitt liv. Alltid uppe med tuppen, oftast innan denna har vaknat. Och det är inte det att jag inte vill sova, jag vill verkligen göra det. Att ha en sovmorgon till 07-08 vore drömmen. Jag går ofta och lägger mig för att sova under dagen, iallafall försöka. Dom flesta gångerna går det inte fast jag är så trött att ögonen går i kors. Mycket av tröttheten beror ju också på att jag inte kan sova på nätterna. Max 3 timmar på rak, sen måste jag upp för att sträcka på kroppen på grund av värk. Allt mellan 03.30-04.30 är tiden jag är uppe varje morgon/natt och går  inte och lägger mig igen. Och den här värken vill jag lova att jag är trött på. Skulle kunna ge vad som helst för bara 1 smärtfri dag.

Dagarna under veckan har varit kanon. Nu har jag vågat vattna riktigt i växthuset utan rädsla för frost. Och det har minsann gett resultat. Gäller även växterna ute (blommor) I tisdags tog jag mig själv i kragen och rensade i rabatten nedanför köksfönstret. Det tog emot som sjutton. Inte för att jag tycker att det är jobbigt utan för att jag tar bort alla skott som har kommit upp. Blir ju liksom lite väl mycket vilket resulterar i att det som jag vill ska växa stannar upp på grund av att det inte har plats att växa på. Gjorde det inte förra året just på grund av att det tog emot och jag ville ha mycket. Men nu när det är gjort är jag glad, ser kanonfint ut. Och ja, jag har gjort detsamma med alla rabatter så klart. Har även rättat till stenmuren mellan mamma och mig vilket blev mycket bättre än vad jag trodde. Även sprayat på ogräsättika eftersom där är massor av mossa. Var även ute en sväng på eftermiddagen och använde trimmern runt om. Tänkte ta nedanför staketet men orkade inte, för varmt ute och för tungt för min arm eftersom jag under förmiddagen städade.

Igår fortsatte jag med städningen, hade bara vardagsrummet kvar. Och det känns kanonbra att jag är den jag är och går och småstädar lite varje dag. Då går allting mycket lättare när man tar allt, alltså ALLT. Som att damma av tavlor, dra ut soffan, skåpen.....med mera, med mera. Så nu är jag klar med allt. Fast får nog ta en runda med dammsugaren idag ändå eftersom man drar med sig skit överallt.

Just det!!! Hann med en runda till Ullared i onsdags också. För ovanlighetens skull skrev jag ner vad jag skulle ha vilket inte alls var mycket. Men ja, väl där blev det ju mer än tänkt. Jag skulle inte ha något nytt i klädväg. Men när jag passerade ett ställ med klänningar åkte 2 av dom ner i kundvagnen. Likadana klänningar fast i olika färgen. Kunde inte låta bli för jag tycker dom är riktigt fina. Att titta runt sig är inte alls bra, blicken hamnade på en kanonfin behå och trosor. Och eftersom jag har gått ner så pass tyckte jag att jag behövde något som passar nu...och ja, även som en liten belöning. Efter duschen igår tänkte jag ta på mig en kjol men det sket sig för alla är för stora. Funderar på att sy en. Har ju massor av fint tyg här hemma. Men har inte sytt något på evigheter...på grund av värk. Men en kjol tar ju inte så lång tid.

Idag är det alltså fredag. Just nu när jag sitter här (kl.05.22) skiner solen så fint. Fast det är bara 6.3 grader ute. Men blir nog en varm dag. Och idag ska jag bara ta det lugnt, känner att jag behöver det. Mest för att jag inte har något speciellt att göra. Senare i eftermiddag ska jag iväg och bowla, det vill säga, jag ska försöka. Men även om jag bara orkar med 1 serie får jag komma ut och träffa lite folk och tjata lite. Middagen får jag laga till tidigare så det bara är att värma när vi kommer hem. Idag blir det currystekt kycklingfile i mangosås med grönsaksris. Till lunch blir det gratinerad aubergine. Testar många nya recept vilket är skitkul. Dock inte lika roligt att försöka komma på vad man ska äta från dag till dag. Speciellt jobbigt eftersom jag har tillagad mat 2 gånger om dagen. Så jag har börjat med att Benny ska komma med förslag. Givetvis googlar han och kom fram till dagens middag.

Hade tänkt fota klänningarna men orkar inte. Får ta det en annan dag

15 veckor idag!!

Jag vet och jag förstår att ni som är här inne och läser vad jag skriver inte är ett skit intresserade över hur mycket jag väger. Men jag skriver det mest för mig själv så att jag kommer ihåg. Mycket i min blogg har hjälpt mig med diverse tänk och saker. Tack vare att jag skriver ner det. Och då lämnar jag i vanlig ordning inte alls ut det som är privat, det finns absolut ingen anledning att lämna ut mig själv så. Ni som känner mig vet att jag är ärlig och hur jag är privat, det får räcka.

Känner mig nästan fjäderlätt. Men bara nästan. Under veckan som varit har jag gått ner 1,2 kg vilket jag är supernöjd med. Särskilt  med tanke på att det var +- noll förra måndagen. Jag har sammanlagt fram till idag gått ner 17,5 kg på 15 veckor. Extra glad blev jag över måttet på magen som nu är under 100 cm, nämligen 99 :) Jag har fortfarande mycket mage, inte bara något som jag tycker själv, det syns. Men att få bort något av det som jag vill få bort innebär att jag behöver/måste träna magmusklerna. Och njaaaa, det kommer nog inte att hända, hatar ju som sagt träning av alla de slag. Önskar att det inte vore så, men nu är det ju som det är. Min målvikt som jag satte denna gången är 75 kg och jag har inte mycket kvar, bara 1,4 kg. Vilket jag räknar med att kunna uppnå iallafall om 2 veckor.

Allting ute växer i rasande fart. Tycker att det fortfarande är kallt för att vara maj, minus några nätter och även på morgonen. Men dagarna har varit helt fantastiska. Trots minus har bara 2 gurkplantor lyckats dö. Vindruvsrankan har fått några bruna blad men ändå ok. Hur det blir med körsbär/äpple/päronträd återstår att se. Blommorna som var frös ju bort över en natt i förra veckan när vi lyckades ha -7 ute. Och plommonträdet har ju inte blommat än.  Jag googlar och har  mig för att få lite koll på hur allt ska skötas, speciellt vindruvorna. Så ska ut en  sväng idag och beskära, framför allt ta bort dom torra grenarna som jag ser inte kommer att bli något på. Var så förra året också men känner ångest när jag måste sätta saxen i. Men det stod att om man beskärde 2 blad ovanför själva vindruveklasen så blir vindruvorna större och dom blir sötare. Det hade inte gjort något, förra året var dom väldigt små och lite sura i smaken. Jag är inget proffs på plantering men satan vad kul det är. Har ju även jordgubbar i växthuset vilket har resulterat i att vi har fått plocka och njuta av nyplockade nu i 3-4 dagar. Och det finns massor kvar.

Det var ett tag sedan som jag fotade och la upp här. Men idag kommer det lite bilder.

Ja, här bor då jag som ni vet

Allting växer i en rasande fart nu. Rabatter på framsidan

Mina små rabatter som jag byggde blir finare och finare med växterna för varje år som går

Utmed rastgården på kortsidan

Mitt växthus som jag är helt galen i

Vindruvorna tar sig

Här finns lite av varje

Jordgubbar i massor och då har vi redan plockat av dom flera gånger

2 sorters potatis som har tagit sig

Utanför rastgården. Kan inte med att ta ner den. Känns skönt att ha den där och slippa andra katter som kanske kissar i rabatterna

Inne i rastgården växer det för fullt också

Blir många vinbär iår

Älskar mina planteringar. Som jag för övrigt får ha ifred för katter då jag inte har några

Har länge önskat mig gamla mjölkkannor. För cirka 1 månad sedan kom Benny hem med 2

Energi

Dagarna går så otroligt fort. Och jag har mer energi nu är vad jag har haft på flera år. Vilket är en underbar känsla. Har säkert att göra med att jag har gått ner i vikt. Men jag körde ju detta för 2 år sedan också och jag kan inte komma ihåg ifall energin var lika på topp då också. Beror nog också på att jag har blivit så otroligt glömsk dom sista månaderna. Varför vet jag inte. Visst, man kan bli glömsk när man blir äldre...men jag har ju liksom fortfarande 2 år kvar till 60.

Hur som helst, energin sprudlar. Och veckan som har varit har det dessutom varit kanonväder ute. Så jag har varit ute i  trädgården varje dag och grejat med både det ena och det andra. Bland annat har jag grävt upp mina rabatter och gjort om i dom. Lite mer struktur nu. Tidigare har jag bara planterat ner i jorden och inte haft en tanke på höga/låga växter. Förutom att jag har planterat om dom som var där redan så har det tillkommit en hel del nytt, bland annat lavendel. Önskar att jag kunde låta bli att handla så mycket växter men har svårt att låta bli. En stor last för mig. Igår när jag var i Ullared en snabbis, bara för att köpa cigg och snus åkte jag förbi en loppislada. Såg att där var massor av växter. Så på väg hem igen tog jag en sväng in när. Fick med mig flera småplantor, tomater, gurka, rädisor och en del annat smått och gott.Kostade ju ju bara 5:- plantan. Och så fick det bli rabarber (50:-) och 2 hallonbuskar (50:-/st) Dom sistnämnda ska ju ner i backen lite djupare och det klarar jag inte av att gräva på grund av värken så Benny får hjälpa mig.

Bantningen går fortfarande bra. Dock var loggningen i måndags densamma som veckan innan, vare sig mer eller mindre. Och får väl vara glad över att det inte var mer eftersom jag fuskade på lördagen genom att dricka 4 cider. Jag var så sugen. Och det är ju konstigt eftersom jag inte nyttjar alkohol annars. Men nu blev det så, man måste leva också. På viktklubb finns även något som heter mötesplatsen. Brukar vara där inne lite varje dag och kika på vad dom skriver. Och jag kan inte...på fullaste allvar...förstå varför man lägger ut pengar för att logga mat och försöka gå ner i vikt. Det finns ytterst få personen som klarar att hålla sig inom sina kcal. Dom flesta faller för frestelsen att äta både godis och glass. Och många tar för stora portioner för att dom inte blir mätta. Men det är ju det som allting går ut på. Att äta mindre kcal, det är då man går ner. Jag blir bara deppig av att läsa vad dom skriver. Och känner mig samtidigt superstolt över att jag själv fixar det. Själv känner jag inte det mista hunger, inte ens dom dagarna det är fastedag, 2 dagar i veckan. Imorse skulle vi lyxa till det med lite mer till frukost, frallor och en massa ant gott. Det som serverades var

(315kcal)
37 g Varmrökt Makrillfilé Peppar
31 g Potatisbräck (fralla)
59 g Kokt ägg
3 dl Mandeldryck

Även det som står här under ingick. Men alltså, det fanns inte en minsta möjlighet att få i mig allt det, jag var proppmätt. Hade det varit innan jag började banta hade allt det hamnat i magen lätt. Så det blir en god frukost imorgon också.
(344kcal)
50 g Varmrökt Makrillfilé Peppar
39 g Rågrussinbräck (fralla)
20 g LEVERPASTEJ GROVHACKAD
33 g Extrarökt skinka Tunna Skivor
22 g Gurka

13 veckor med ViktKlubb

Nu har det alltså gått 13 veckor sedan jag startade med VK och jag har gått ner med 16,2kg. Nådde delmålet 16kg 2½ vecka innan det beräknades. Magomfånget har minskat med 17cm. Jag måste ju bara skriva om det här eftersom jag är så otroligt stolt och mallig över mig själv. Jag har följt intaget slaviskt, nästan till överdrift då jag verkligen försöker få ihop det dagliga intaget av kcal...vilket har blivit 200-300 för lite emellanåt. Men har köpt mig nötter så jag får upp det nu. Och inte en enda godisbit eller glass på alla dessa 13 veckor vilket var min stora lass tidigare. Efterrätter och kakor har jag aldrig brytt mig om. Jag har nu bara 2.6kg kvar till vikten på 75 som jag satte. Enligt VK ska jag nå det om 4 veckor...tidigare tror jag.

Givetvis är det en massa positivt för mig med att ha gått ner. Värken i fötter och knän är mer eller mindre helt borta. Min fibro ger sig inte till känna lika mycket och jag sover mycket bättre. Har ju aldrig varit mycket för motion som promenader och allt det andra och håller inte på med det nu heller. Försökte mig på snabba promenader under 1 vecka men jisses så tråkigt. Så jag slutade med det. Det som är negativt är att jag fryser, men å andra sidan slipper jag svettas så fort jag rör på mig lite extra.

Dom flesta i min omgivning tror att jag går och är  hungrig hela dagarna. Men det är jag faktiskt inte, inte ens under fastedagarna. Vet inte om det har att göra med hur jag tänker. Givetvis kommer det lite hungerkänslor framåt kvällarna just på fastedagarna. Och en av veckorna, när det nu var, orkade jag inte utan åt lite yoggi och musli. Men det var det inte värt eftersom jag hade sådan ångest efteråt.

Det är så otroligt roligt att få alla dessa komplimanger om hur "bra" jag ser ut nu och att jag ser yngre ut, till och med från min lillebror som inte är den som ger sådana. Och att gå förbi en brorson utan att denna känner igen mig!!!!! Just på grund av viktminskningen :) Eller ja, inte bara på grund av den. Det har ju blivit så otroligt mycket roligare att sminka sig och fixa till sig och alla dessa nya kläder som man köper sig som belöning...allting gör sitt.

Denna gången jag är med i VK har jag lite mer koll på mitt program. När man har nått målvikten som man har satt kan man starta om och ha ett så kallat hålla-nollan program. Såg inte det förra gången och kommer denna gången att köra på det. Ni anar inte hur lätt det är att köpa lite godis och glass....och vara tillbaka igen med att få i sig det mer eller mindre varje dag. Denna gången ska jag INTE göra det. För detta är banne mig sista gången som jag bantar.