Vad händer?

Det är den ständiga frågan jag ställer mig själv den senaste tiden. Vad händer? Jag har aldrig varit hos läkare så  mycket som dom senaste 4 månaderna. Så pass så att jag har fått frikort. Tider att passa hos sjukgymnasten. Och hos sjukgymnasten gör jag bara en enda sak. Hon tar tag i min vänstra arm och drar den upp så långt det går, gärna förbi huvudet. Nu har jag fixat 120 grader, men det gör så ont efteråt. Att lyfta armen själv går inte, inte heller åt sidan. Så träningen som jag har hemma gäller bara underarmen. Och nu när jag var hos sjukgymnasten senast bad jag henne förklara lite om vad som står i journalen. Jag kan ju läsa, men fattar inte ett smack. Så i tisdags fick jag veta att det är fyra (4) muskelsenor som dom har lagat och hon visade även på en bild vilka. Har svårt att googla fram en bra bild, men det är den stora muskeln i överarmen, 2 som ligger bredvid varandra precis uppe vid axeln och en som ligger djupt i armhålan, bröstmuskeln. Så min vänstra sida är fortfarande lite svullen, märks väl när jag har på mig linne som hela tiden vill ut åt vänster sida. Och jag kan bara inte fatta att jag hade sönder dom när jag ramlade, jag fattar bara inte. Var ju liksom inget speciellt högt fall, jag knäade ju när jag tappade balansen.

Sen till mitt nästa problem som är skitjobbigt. Jag har dom senaste månaderna mått konstigt i kroppen. Av och till det kommit att jag känner att det sticker i hela kroppen, speciellt huvudet, tungan svullnar, jag blir illamående och får suddig syn. Har till och med hänt att jag vaknar på natten av att må så. Under 2 veckors tid har det varit jätteofta. Så då var jag hos läkaren igen. Blev en massa prover av både det ena och det andra i måndags. Och tisdag morgon ringde han att jag skulle ta extra prover då det var något som var avvikande. Dom extraproverna visade att allting var ok. Så vad händer? Nu sa han till mig att jag ska sluta ta alla mina tabletter eftersom det kan vara så att jag har fått biverkningar, då speciellt efter mina Progynon som jag tar för mina klimakteriebesvär och dom har jag tagit i flera år nu. Så vi får väl se, ska vara utan dom hela nästa vecka också och se ifall jag kanske mår lite bättre.

Så mina dagar är för tillfället inte speciellt roliga. Långa som sjutton eftersom jag inte kan göra så mycket. Inte har jag heller någon större lust att åka iväg någonstans även om jag gör det i tankarna. Och i tankarna hälsar jag på uppfödare som har kattungar så jag får lite kattungemys.