22 år

Idag har det gått 22 år sedan som min lillebror Darko dog efter sviterna i en bilolycka. Han var själv i bilen. Personerna i den mötande bilen klarade sig. När jag ser bakåt i tiden så måste jag erkänna att dessa åren har gått fort. Han finns i mina tankar varje dag. Och precis varje gång vi passerar stället där hans krockade kan jag se bilen framför mig, både hans och den mötande bilden. Han lämnade efter sig 2 underbara barn, Oliver och Jennifer. Båda har blivit föräldrar, Oliver till Elwin, Nemo och Kiara. Och Jennifer till Anges. Så hans arv går vidare vilket glädjer mig massor. Och igår så fyllde Nemo 5 år. Grattis till honom här på bloggen också. Jag har inte varit hemma hos dom eftersom barnen är sjuka, men det kommer ju flera dagar.

Min lillebror Darko

Nemo...Nybliven 5-åring (bilden lånad)

Igår när jag satt ute på trappen var min mamma ute också och kollade lite. Hennes fråga var vem jag hade fått blommor från. Tänkte att nu var hon minsann snurrig så det räckte och blev över. Då tyckte hon att jag skulle vända mig om. Och där fanns en härlig bukett som hade lämnats av ett blomsterbud. Jag såg ju en bil utanför men trodde att mamma hade besök. Vem blommorna var ifrån visste jag ju så klart inte, men jag trodde att det var Benny som lyxade till det. Men se, det var inte från honom. Blommorna kom från Lena i Alingsås (kattungeköpare) och hennes dotter Lill. Jag blev så glad så det kom tårar i ögonen. Kan inte ens komma  ihåg när jag senast fick blommor på det viset. Så det blev givetvis en litet samtal till Lena, det var ett tag sedan som vi  hördes av.

Buketten från Lena & Lill