Bebisarna på resa

Och idag var det ingen resa som helst, utan en resa med snökaos på väg till veterinär för vaccinering, chip och vet.besiktning. Jag höll faktiskt i telefonen och var på väg att ringa veterinären och säga att vi inte kommer. Det var hur mycket snö ute som helst och det snöade nu också :( Men, men......

 

Somnade ju vid 4-tiden och vaknade med ett ryck vid 7-tiden med världens huvudvärk. Så det var bara att stapplat ut i köket och ta huvudvärkstabletter. På med kaffet och ut för att ta mig några bloss. Hade ju ställt klockan till 8 men det var bara tur att jag vaknade självmant vid 7 annars hade jag inte hunnit med något. Efter min kopp med kaffe så blev det en snabbdusch. Så trött, händes som om jag hade hela saharaöknen i ögonen. Tittade ut och drog en tung suck......Jag ville absolut inte ge mig ut i detta vädret. Men, men......Gick ut och skottade/skrapade fram bilen, och satte igång den så det inte var så kallt när jag kom med bebisarna. Att köra upp bilen till dörren hade aldrig funkat, jag hade fastnat direkt. Jag skulle vara hos vet. kl.10.00 men det var lika bra att ge sig ut i god tid så jag åkte 8.30......vilket behövdes visade det sig.

 

Hade en snöplog framför mig efter ett tag, och det bildades en megalång kö efter den till mig, och även efter mig. När jag hade kört i nästan 3 mil så fick jag panik igen. All snön som låg på taket och som jag inte hade fått bort på grund av att det var fruset lossnade......och halkade rätt ner på rutan.vid passagerarsidan. Det tog inte många sekunder så såg jag ingenting då det snöade, och jag såg att mera höll på att kana ner på rutan :( Så på med varningsblinkisen, och köra ut på kanten så mycket som det var möjligt. Tur var att det var tvåfiligt. Så....vänta på att cirka 30 bilar passerat och så ut och fixa det. Väl framme på vet. kom nästa chock/motgång.

 

Jag hann inte mer än att parkera bilen så hörde jag det. Prutt, prutt, prutt. Och direkt kom stanken. För första gången genom åren som jag har haft katter så bajsade någon av dom i buren. Så, snabbt in och be om ett rum där jag kunde ta ut kattungarna. Men det var redan försent. Dom var 4 i den buren.......Kiefer, Kurt, Katharine och Kevin.....och ALLA var fulla med bajs.....och det stank vedervärdigt....bläääää. Massor av papper gick åt att torka av dom både med blött papper och torrt. Massor av bajsavtryck efter dom på golvet. Dom hade alltså bajs överallt...pannan ryggen, svansen....ÖVERALLT. Det var ju inte så mycket som kom, men det räckte när dom smetade ut det genom att gå runt i det den minuten det tog för mig att ta ut dom. Ingen bra början.

 

Vet. kom in och jag liksom skämdes lite....det stank i hela rummet. Men, men.....det måste ju hända någon gång......eller????? Det gick nästan bra med alla bebisarna. Kiefer bet vet. när hon satte dit chippet, och Kate var på väg att bita. Kenny mopsade upp sig och morrade som bara den. Sen var det Kurts tur. Han var hur lugn som helst.....inte ett ljud. Och det var likadant med Kattis och Kevin.....inte ett ljud. Tuffa bebisar. Och alla gick igenom på besiktningen....gott.....Körningen hem gick mycket bättre, vägen var plogad och det snöade inte. Väl hemma så fick alla mat och jag stupade i säng......och sov i 4 timmar. Ringde mamma sen och bad henne komma och massera in Voltaren för värken var/är utöver det vanliga.

 

Egentligen så skulle jag sätta mig ner nu och besvara några mail, men jag ska ringa istället....inte lika jobbigt för mig.