Vem är jag?

Veckan som har gått har jag ställt mig frågan flera gånger...Vem är jag? Ser mig själv i spegeln både en och två gånger och undrar vad som har hänt. Färgade ju håret förra veckan i mahogny. Hela håret. Så nu är ju allt mörkare än vad det var tidigare med mina gråa och slingor. Mina gråa som jag för övrigt saknar som bara den. Detta är något som typ håller i upp till 9 veckor. Jag trivs i det, visst gör jag det. Men jag känner mig som en helt annan person. Och jag stortrivs i att ha det så här kort, kanonlätt att få ordning på det varje morgon.

För varje dag som går får jag mer energi. Det tråkiga är att jag har inget speciellt att ta mig för. Ingen städning, inget i trädgård, absolut ingenting. Så jag går här och är rastlös. Tänkte att jag skulle börja gå som viktklubben rekommenderar. Men det finns absolut ingenting som är tråkigare...enligt mig. Visst, jag gör åt 1 timme om dagen på det isåfall...men resten av dagen? Jag skulle vilja sätta mig ner och sy lite kläder. Men lusten till det vill inte riktigt ta tag i mig och då vet jag av erfarenhet att det bara kommer att bli pannkaka.

Hur som helst. Igår tog jag mig till elljusspåret här i Skeppshult. Var ute i skogen här utanför igår med Mia en liten sväng och det var asjobbigt. Inte på grund av att det var tröttande att gå utan för att jag fick så ont i mina fötter. Det var ju bara en liten bit som var som typ en stig, resten var kuperad terräng. Var bara ute  i 30 minuter. Även om jag tycker att det är skittråkigt med promenader så ville jag iallafall prova en runda idag. Jag vill inte hoppa upp och ner och skrika jippi, det här var kul. Men det gick. Belönade mig själv efteråt att ta en sväng till solariet och sola 12 minuter. Känner mig stolt över mig själv över att jag faktiskt gick 2.8km. Känns ok i fötterna, pirrar lite bara. Senare nu under morgonen ska jag gå igen. Men då tar jag inte bilen ner utan går. Får se hur lång den sträckan är. Och förhoppningsvis klarar jag av den. Annars blir det problem för jag måste ju komma hem :)