Tjatig morsa!

Vi, alltså jag och bebisarna är inte alls överens om när det är dax att komma in från rastgården. Det spelar ingen roll om jag lockar med vippa eller med mat. Dom är ute och leker och tänker fortsätta med det.Det slutar med att jag tar dom 3 och 3 och går  in med dom, direkt till maten. Givetvis är dom ju hungriga. Men det finns ju så mycket roligt och spännande ute, speciellt efter att jag igår placerade ut lite tunnlar och kuber. Tog med mig kameran i morse men att fota dom då var helt omöjligt. Inte bara jag tjatar på dom, även Sarah.

Oavsett hur mycket hon pratar med dom och till slut skriker och låter som att hon löper så kommer dom inte. Hon går här och muttrar och blir till och med irriterad. Jag ser det på henne. När väl ungarna är inne så är hon tyst och allting är ok. Medan alla sover kan Sarah rätt som det är ropa på dom att baren är öppen. Men ni ska inte tro att dom bryr sig. Inte det minsta. Dom tycker väl inte att några droppar mjölk är värt att ens resa huvudet för. Och när dom väl är där, för det är dom ju några gånger om dagen, då får dom ligga där knappt 1 minut, sen går hon. Vet inte vad hon tror är bra med det. Men hon tycker väl att det är hon som ska avvänja dom tuttarna, dom har ingen talan själva.

Igår kväll hittade jag Tim uppe i köksfönstret. Han tog sig dit trots att stolarna var indragna. I morse var han på väg igen och nu såg jag att  han tog bakvägen på stolen. Alltså, upp på stolen, in mellan spjälorna, vända sig om och fortsätta klättra. Dom är inte dumma. Och kommer ihåg precis hur man gör till nästa gång. I morse var även Ceasar ute på nya äventyr. Han klättrade ända upp i klösen som jag har i hallen (fastsatt i garderoben)  Jag tog ner honom för jag gillar inte läget riktigt,  inte än. Men det finns inget jag kan göra, mer än att ta ner den och det gör jag inte. Vet att innan helgen är slut så kommer dom att vara uppe på den alla. Det tillhör ju deras utveckling. Jag skulle kunna klippa deras klor men det funkar inte för mig nu. Jag brukar börja redan när dom är 5 veckor, men nu ser jag iinte riktigt och jag vågar inte chansa. Tar jag mina läsglasögon, då ser jag. Men då har jag kattungen mitt för näsan, funkar ju inte.

Bilderna jag skulle ta på Kian idag tog jag igår kväll och skickade. Hade sådan ångest över att hon inte fick några bilder. Tog även på Sally. Smilla var det visst en hel del av.