Även om jag inte har bloggat så har det ju hänt en del saker här. Fast mest på hemmafronten då jag inte har orkat eller haft lust att ta mig ut. Bara att åka och handa har varit en pärs. Jag har fixat och gjort fint till advent. Fick lite panik en av dagarna förra veckan när det började snöa och det blev hårt i backen. Jag hade ju inte alls fått ut allt som jag hade tänkt, just på grund av att jag inte orkade göra så mycket på en och samma gång. Så jag har ju tagit lite varje dag. Men jag blev iallafall klar i god tid. Och visst har jag tänt redan. Mig spelar det ingen roll, det blev ju ljust och fint nu när det är så mörkt ute. Och just julbelysningen är det bästa med vintern. Har även fixat lite på altanen. För det blir ingen julgran detta året. Känner jag Sarah rätt så lär inget av som hänger i en gran få vara ifred, blir nog nertaget i samma takt som jag sätter upp det. Så jag väljer att inte ha gran inne. Kanske, kanske eventuellt, har inte bestämt mig än att jag ställer upp den på altanen. Får se hur jag gör.
När det gäller Sarah så kan jag lova att det är inte mycket som får vara ifred. Hon är så otroligt nyfiken på allt och ska kolla om hon ta med sig det. Hon hittar på en massa hyss flera gånger om dagen.För 2 nätter sedan vaknade jag till av en smäll. Men jag var inte säker om det var på riktigt eller om jag drömde. Så jag gick inte upp. På morgonen när jag kom ut i köket så kändes det som att något fattades. Men jag kunde för allt i världen inte komma på vad. Satte igång kaffet och skulle sätta mig vid datorn. Bara ett problem...den var borta. Det var den som jag saknade tidigare då den är på köksbordet Blev lite fundersam, för det är ju knappat så att Sarah kan ta den och gå iväg. Och nu så visste jag var dunsen kom ifrån. Det var när datorn hade hamnat på golvet. Suck, stånk, stööööööön. Trodde helt säkert att det skulle bli att införskaffa en ny. Fick inte igång något, efter 3:dje omstarten manuellt kom det äntligen igång. Den hamnade på golvet med all säkerhet för att hon för femtioelfte gången får sina snabba race och springer/hoppar/skuttar fram som en dåre när hon leker. Av och till kommer jag ihåg att lägga datorn på stolen och in under bordet, men glömmer ju. Fast jag kan nog lova att jag inte glömmer från och med denna händelsen.
Allt sedan Sarah har flyttat till oss har hon ratat torrfoder. Eller ja, inte helt. Hon åt av det dom första veckorna. Men sen har hon totalvägrat. Jag har försökt att "svälta" henne vilket inte har lyckats. Har satt i torrisar i blötmaten. Då vägrade hon äta den, först flera timmar senare började hon ta små tuggor. Och jag blev skitglad, tänkte att "ja, äntligen" Men nädå, hon tog in torrisarna i munnen och sorterade sen ut blötmaten som hon åt upp och spottade ut torrisarna. Och hon har aldrig velat ha kattgodis, inte av något slag. Men igår så åt hon godis för första gången. Dom har fått en egen adventskalender och det godiset gillade hon...iallafall i lucka 1, får se hur det blir med lucka 2.
När det har att göra med Sarah och Zira så kan jag berätta att jag trodde aldrig att det skulle gå så bra som det gör (peppar, peppar) Zira var ju översocial innan hon blev fertil, visst, social som fertil också. Men även bestämmande. Efter kastreringen har hon blivit bebis på nytt. Tjejerna leker med varandra hela tiden. Och jag känner en sådan glädje över att se att Zira mår så bra nu när hon slipper dom där hormonerna som spökar i kroppen. Hon mår verkligen bra!!! Hon har börjat äta upp sig ordentligt, vägde dom alla i onsdags. Vågen visade att viken på Zira nu är 5181g. Tussen väger 4835g och Sarah 3737g. Tussen har gått upp nästan 1kg sedan kastreringen i juni, han har ökat med 848g. Zira har gått upp 667g sedan hon kastrerades 18 oktober, alltså på bara 1½ månad. Så henne tror jag att jag får ha lite koll på så hon inte klassas som tjock. Hon är alltså otroligt matglad nu, tigger gör hon också så fort det kommer fram något ätbart. Men jag ger henne inget, hon får hålla sig till det som dom alltid får. När hon tigger och inte får något ger hon upp efter en stund och går till sina torrisar istället.
Just det! Rubriken!! Tussen är badad. Det blev han igår. Lämnade honom i Gislaved, zooaffären. Och gick därifrån med fjärilar i magen. För jag misstänkte att det där kommer inte att gå. Har ju försökt bada honom själv, visserligen bara 1 gång. Men efter den gången ville jag inte utsätta honom för det. Inte mig heller, båda blev stressade. Men jag kände att dom kunde ju iallafall försöka. Fick veta att han skulle bli klar cirka 1½ timme senare. När dom sedan ringer till mig efter en timme att han är klar kände jag direkt att det gick åt skogen. Dom fixade det inte heller. Men, gissa om jag blev förvånad. Han hade inte bara fått 1 guldstjärna, han hade fått 5!! Hade varit kanonduktig och dom hade lyckats med att schamponera honom flera gånger som det skulle göras. Det enda han inte gillade riktigt var hårtorken. Så han var fortfarande lite fuktig just på själva huvudet och mellan framtassarna. Men det spelade ju ingen roll, visste ju att det kommer att vara torrt innan kvällen. Så nu ska jag bara borta lite mer varje dag än vad jag har gjort tidigare så att pälsen håller sig fluffig inför utställningen nästa helg. Jag vet med all säkerhet att han kommer att få avdrag för pälsen då den inte är utväxt än. Men det spelar ingen roll. Jag kommer ju ändå att få en bedömning på honom och höra vad domaren tycker. Blir ju hans första utställning någonsin, han är ju 3 år den 15 december. Får se vad han gillar det. Är han helt anti ska han slippa mer. Men som den kille han är så tror jag att han kommer att älska all uppmärksamhet. När jag ställde honom på disken igår innan badet började han spinna och lade sig ner för att få mer gos. Och började som vanligt mjölktrampa. Tror att Sarah kommer att vara lugnare med honom hos sig också.
Om jag har sytt?!? Så klart att jag har. Kan liksom inte låta bli. Jag har påbörjat en tunika till mig själv. Men nu när jag är inne på det sista vet jag inte riktigt hur jag ska få ihop det. Så det ligger på stolen tills jag kommer underfund med det. Vet ju hur jag vill ha det (utan mönster alltså) Det som är kvar är runt halsen och i mitten fram där knäppningen är tänkt att vara. Jag har sytt klart en tröja till Levi med farfarsknäppning. Kanonkul att göra. Och nu håller jag på med den där pyjamasen som jag skulle sy från första början. Fast med mönster som jag har beställt och fick hem häromdagen. Allting är ju nytt för mig när det gäller en hel del av detta. Men jag lär mig. Är inte helt nöjd med den men kommer att sy klart den till honom. Till nästa vet jag hur jag ska göra med kantbanden. Har även köpte en massa fint tyg från en kompis som inte syr. Så jag har fyllt på mina hyllor lite. Bland annat av tyget som jag syr av nu.
Ska bli spännande att se om jag får ihop allt
Är otroligt mallig över att jag fick ihop denna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här kan du lämna dina tassavtryck