Första vaccinationen

Varje morgon är det samma sak. Och det är bara på morgonen det är så. Jag skulle behöva hörselskydd. För jisses vilket liv det är här. 13 katter som piper, är runt mig så jag knappt kan ta ett steg, iallafall måste jag verkligen kolla så jag inte trampar på någon av dom. Och det är inte lätt, inte alls. Man kan på riktigt tro att dom inte har fått någon mat från mig på minst 1 vecka, dom svälter ju ihjäl. Efter maten är det dax för tvättandet. Alla sätter sig och tvättar bort maten från munnen. Och sen står jag där med påse och spade och inväntar dom första högarna. För givetvis ska alla skita. Visserligen gräver dom ner det, men jag vill iallafall få bort det så ingen av dom trampar i det. Det är ytterst sällan att dom leker efter maten,, kan hända. Men oftast hamnar dom i matkoma och sover i några timmar.

Igår tog jag bort plantorna med physalisen. Den tappar blommor som ungarna gärna vill leka med, och ja, äta. Jag gillar det inte. Dessutom finns det inte en chans att alla hinner mogna. Plockade bort dom som kom först, får se om dom mognar i skålen. Men inget jag tror dom gör. Städade altanen riktigt och riktade ihop möblerna men överdrag på. Ungarna får mer plats att leka på. Dessutom så blir det ju kallare och kallare och det börjar droppa från taket. Men, jag hade inte räknat med att dom skulle kunna ta sig under och in mellan stolarna och bordet. Det är alltså trångt. Men dom lyckades iallafall och när jag letade efter dom så kunde jag bara hitta 2 som sov inne, Hayley och Elijah. Och jag fattade inte var dom andra var först, fanns ju ingenstans dom kunde ta vägen. Fick ta bort överdraget för att kolla om dom var där under och jomenvisst, där låg dom och sov så gott.  Nu har jag fått göra om allt. Ingen idé att ha överdraget. Vill komma åt dom när jag vill ha in dom utan att behöva jobba extra.

Idag har alltså Ziras bebisar fått sin första vaccination. Och som vanligt gjorde Ulrika en flygande besiktning på dom innan hon gav dom sticket i nacken. Allting var helt ok med alla bebisarna. Och hon tog en extra koll på Rebekah. Hon drog och kände på höften, knäna, tårna, hasorna, ja allt. Och hon drog och kände betydligt hårdare än vad jag gjorde. Hon ansåg inte att jag behövde åka och röntga henne, Rebekah reagerade inte på något av det. Och även om hon haltar lite fortfarande när hon sprang/gick omkring så var det ok. Enda gången hon pep var när hon fick sticket i nacken. Och det var hon inte ensam om, det gjorde alla idag. Fasar inför chippet.

När jag tog bort spisen i hallen lade jag också ner korgen som jag hade där med katternas kammar/borstar. Tänkte att ungarna kanske skulle tycka det var roligt att leka och ligga i den. Finns inte så mycket chans till det. Sarah har lagt beslag på den och ligger i den ofta. Tror hon har hittat ett nytt favvoställe. Bilderna är tagna olika dagar