Visst, det känns bra att dom fyller 1 vecka. Men jag skulle ha mycket mer glädje i överskriften om alla hade varit friska små knubbiga sälar. Allting känns så jobbigt och jag känner emellanåt att nä, jag orkar inte mer, jag orkar bara inte. Jag är ledsen och gråter flera gånger om dagen. Jag är arg och frustrerad. Jag är trött. Varje gång klockan ringer för matning är jag som en zombie, vet knappt vad jag håller på med. Morgonkaffet kan jag glömma. Häller upp 1 mugg men det hinner bli kallt flera gånger om innan jag får i mig ens en mun. Kattungarna är prio ett. Igår åt jag hos mamma vid 13-tiden, ingen mat förrän vid den tiden, ibland senare. För det är ju inte så att jag tar upp var och en av dom, tvingar i dom maten och sen ner i bolådan igen. Hade jag gjort det så hade jag varit klar med alla i loppet av 15 minuter.
På morgonen tar allting cirka 2½ timme. Varje unge, alltså alla 11 ska vägas, dom ska matas och 7 av dom ska även kissas efteråt. Alla ska efter maten bli lite masserade på magen så att dom rapar. . Dom ska var och en få en gosstund efter maten. Dessutom så är ju Phoebes bebisar större och kräver mer, både av maten och tiden. Håller ju också på att få dom att äta själva. Brukar ju ta Ziras bebisar först, men får nog göra tvärtom. Phoebes bebisar försöker klättra över till mig när dom ser mig. I morse lät jag var och en av dom vara lite fritt ute i vardagsrummet medan jag matade dom. När allt det är klart då är bara resten kvar. Och bara det som jag precis har gjort klart tar alltså 2½ timme. Sen är det byte i lådan hos Ziras bebisar, diska nappflaskor och plocka upp alla handdukar och in med allt i tvättmaskinen som får jobba typ hela dagarna. Fram med dammsugaren en snabbis och få bort all kattsand efter dom vuxna, mocka deras lådor och ge dom mat. Och vet ni vad? Sen är det bara att börja om på nytt. Glöm sen inte att jag däremellan städandet ger Ziras ungar ersättning så dom får i sig det lilla extra som dom behöver, även om Zira är kanonduktig och ligger hos dom ofta och ger doom både mat och tvättar dom.
Fick frågan om varför jag bloggar när jag nu har så mycket att göra. Det är ett sätt för mig att ventilera, jag måste få skriva av mig. Och för att minnas. Och jag har i vanlig ordning ingenting att dölja så varför inte skriva om det. Mina ungar är sjuka, så är det bara och jag kan inget göra åt det. Kommer också att dra Sarah från utställningen om 2 veckor. Vill inte riskera att hon har det som bebisarna har och smittar andra katter. Dessutom kan jag bara inte åka iväg från alla bebisarna. Jag vet att andra kan vara hemifrån flera timmar i rad, men jag kan inte det, så är det bara.
1 vecka idag. Igår gav jag ju näsdroppar och dom fick lättare att andas och lättare att få i sig maten. Freya hade från i fredags morse till igår morse gått ner igen med 7g. Hon har ju varit dålig sedan i onsdags och att hon har klarat sig tills idag är överraskande. Hon är den som är minst och svagast. Men som sagt, hon har varit dålig så länge nu. Mitt matande av henne har resulterat i att hon har lyckats gå upp 5g sedan igår morse. Jag får vara nöjd med det lilla. Men tyvärr så hörde jag i morse att hon rosslar och troligtvis har hon fått lunginf. (vätska i lungorna) Jag kommer att försöka klara henne. Men alltså blir hon inte bättre tills i morgon måste jag låta henne somna in. Kan inte låta henne lida mer, känner mig redan som den värsta djurplågaren. När hon ligger vid sina syskon så är dom andra dubbelt så stora som hon. Alla bebisarna nyser. Så hur allting går har jag ingen aning om. Joshua var riktigt illa ute också, igår morse hade han gått ner till 180g men med min hjälp har han lyckats öka med 13g. I morse fick jag i var och en dubbel spruta ersättning, ingen idé med nappflaskan. Hundra procent ökning för igår fick jag med nöd och näppe i dom en spruta åt gången.
Jaha, så var det väl dax för dagens/veckans uppdatering av vikten. Ökning är alltså över 1 vecka.
Niklaus 215g +105g
Hayley 211g +113
Elijah 212g +105g
Marcellus 241g +135g
Joshua 203g +98g
Rebekah 187g +84g
Freya 121g +23g lltså bara 23g mer än födelsevikten)
Känner igen Freyas "viktökning" från ngn av Rickis ungar när hon var sjuk och hon inte hade tillräckligt med mat åt ungarna. Så jäkla jobbigt. Det gick ju bra tillslut så jag håller tummar och tassar att detta också går bra. Kram
SvaraRaderaFlera av dina väger mer när de är en vecka än vad min M-kull vägde när de var två veckor...Greta har ju heller inte haft mycket i tuttarna.
SvaraRadera