Tawalli's: Mina guldklimpar

Alltså, jag har 6 guldklimpar här hemma. Och dom väger också. Så pass mycket nu att jag med nöd och näppe klarar av att bara plocka upp dom med en hand. Hade dom varit still så hade det säkert fungerat. Men så fort jag närmar mig med handen så lägger dom sig på rygg och börjar leka med den, småbiter och slickar. Och spinner så dom som har v-8 motorer blir avundsjuka. Nu har jag varnat alla för att mitt hem är krigshärjat. Att komma hit sker på egen risk, bebisarna springer omkull dig eller börjar klättra uppför dina ben. Nu märks det här hemma väldigt mycket att dom är tunga. Brukar inte behöva ta bort sidenträden i vardagsrummet. Men dom håller inte för vad som helst. Och när dessa bebisar börjar klättra i dom, ja dom hjälper inte ens häftmassan som jag har under. I köket har jag ju bytt ut dom levande blommorna mot sidenrosor men nu är dom också borta. Så man skulle kunna tro att jag håller på att flytta. Men det gör jag alltså inte. Jag trivs otroligt bra här och när nu dessutom hundgrannen flyttar kommer det att bli ett lugnt och skönt område.

Jag börjar bli nervös inför utställningen i Norrköping som är om knappt 2 helger. Var ju ett tag sedan nu, i maj, och då var det ju på hemmaplan (Gislaved) Jag vet ju att det kommer att bli jobbigt på grund av värken och jag hade aldrig klarat av att köra den sträckan själv. Åker ju redan på fredagen och kommer då även att leverera 2 bebisar, Callisto och Pan. Så nästa vecka kommer det att bli snålt med bilder, även med bloggandet gissar jag. Bebisarna ska ju få träffa veterinären Ulrika som kommer på måndag. Och sen är det en del att fixa med Phoebe som ska ställas ut, packa och en massa annat som jag inte kommer ihåg just nu.

Invasion av köksbordet. Bianca och Linus ligger på stolarna under för tillfället. Bilderna tagna igår

Från vänster Callisto, Pan, Pandora och Cordelia