Från vägen där bilen parkerades gick det en smal stig med massor av torra större och mindre pinnar/grenar. Längre fram fick jag klättra över nedfallna träd och på/över höga stenar för att komma upp till klippkanten ovanför sjön. Från början så var jag lite tveksam om jag skulle ända dit upp med tanke på mina fötter. Men alltså, jag måste ju leva, oavsett om jag har ont eller inte (kan berätta att idag ångrar jag mig när det gäller den promenaden) Till slut stod jag på klippavsatsen där ungdomarna brukar hoppa, hjärtat slog som bara den, pulsen ska vi inte ens tala om och svetten rann. Har liksom inte världens bästa kondis, inte till sådana här utflykter. Men vackert var det ska ni veta. Ja, sen var det bara att ta sig samma väg tillbaka. Uppför går lättare för mig men nerför...jisses vad brant det var. Nu var jag inte själv här, skulle aldrig riskera det med tanke på min balans, behövde också hjälp vid vissa ställen.
Detta är ren njutning, så avkopplande
Från denna klippan hoppar dom ner i vattnet
Visst är det vackert? Klockan var runt 19.30 så vattnet var inte så grönblått just nu
Uppe vid själva klippan
Här fanns massor av mossa, just denna var stenhård, har väl torkat ut
Första bilden tog jag där nerifrån
På väg tillbaka var jag ju tvungen att fota också och visa var jag gick
Klättra över eller krypa under. Jag tog det första alternativet men det var jobbigt för stammen var jättestor
Upp gick bra men ner..... Rätt så häftigt. Ingen stam som syns på bilden utan roten av ett träd
Fanns massor av dessa blommor som jag inte vet vad dom heter
Och som jag skrev innan, många torra pinnar/grenar. Extra koll från mig så det inte låg någon orm där.
Denna bilden är inte så jätteskarp men lägger ut den iallafall. Tog bara en och trodde skärpan var bra. Vill med denna bilden visa hur bra min zoom är
För så här långt ifrån stod jag
På väg tillbaka och solen håller på att gå ner
Kommer att finnas massor av blåbär och lingon här sen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här kan du lämna dina tassavtryck